Permalink
Switch branches/tags
Nothing to show
Find file Copy path
Fetching contributors…
Cannot retrieve contributors at this time
290 lines (275 sloc) 12.5 KB
: -*- html -*-
updated: 2012-07-07 20:54:46+02
created: 1999-06-22
author: zrajm
year: 1999-2012
lang: sv
En svensk guide till det klingonska uttalet
===========================================
Förord
------
Detta dokument är inte färdigproducerat (i dagsläget, 2012-07-07).
Inledning
---------
Klingonerna själva använder ett alfabet som kallas {pIqaD}. Det är till formen
(om än ej fuktionen) väldigt olikt vårat eget. Av praktiska skäl används dock
oftast den skriftkonvention som Marc Okrand begagnar sig av i <i>The Klingon
Dictionary</i> (och senare böcker) klingonister emellan. Följande alfabetiska
ordning tillämpas i ordlistor etc.: {a}, {b}, {ch}, {D}, {e}, {gh}, {H}, {I},
{j}, {l}, {m}, {n}, {ng}, {o}, {p}, {q}, {Q}, {r}, {S}, {t}, {tlh}, {u}, {v},
{w}, {y}, {'}
Notera att {ch}, {gh}, {ng} och {tlh} räknas som en enda bostav. Således kommer
ordet {nob} <<ge>> före {ngab} <<försvinna>> i en klingonsk ordlista.
Generellt kan sägas att de ljud som avviker från det engelska uttalet är
skrivna så att de inte <i>ser ut</i> som engelsk stavning. Ljud som skrivs med
stora bokstäver, "underliga" teckenkombinationer (som t.ex. {tlh}) eller
bokstäver som normalt sett inte används i engelskan (t.ex. {q}) skiljer sig
också ifrån engelskan i uttalet.
Enligt konvention skrivs klingonsk text med fetstil ({Qapla'}) -- eller omgivet
av krullparanteser (&#123;Qapla'&#125;), då fetstil inte är tillgängligt. På
samma sätt markeras en översätt fras med kursiv stil (<<framgång>>) eller
ibland med citattecken ("framgång"). -- Citattecken (som används i bl.a.
<i>KGT</i>) är typografiskt klumpigare, och Okrand sagt att han hellre skulle
använt kursiv stil (precis som i <i>TKD</i>), men att hans redaktör hade
invändningar mot detta.
Interpunktuation används inkonsekvent av Okrand själv, och ingen tydlig
konvention finns för närvarande i bruk. Med anledning av att det i det
klingonska skriftsystemet endast förekommer två tecken för interpunktuation
(approximativt motsvarande våra komma respektive punkt) vill jag rekommendera
ett sparsamt bruk av skiljetecken i klingonska texter. Det finns i pricip ingen
anledning att använda utrops- och frågetecken (då det framkommer med all
önskvärd klarhet av grammatiken hurvida en mening är en fråga eller en order).
Bruket av frågetecken kan t.o.m. vara destruktivt, då läsaren luras att använda
"frågeintonation" -- vilket klingonskan saknar. Komma används lämpligen i de
fall då man tydligt vill visa att två fraser är separata enheter inom en
mening, användbart bl.a. för att göra skillnad på substantiv-substantiv
konstruktioner och fristående substantiv.
För ytterligare information se även "[{pIqaD}, and How to Read It](piqad/)"
och [KLO kapitel 1](klo/grammatik-01.html#_1).
Alfabetet
---------
De uttalsanvisningar som föregås av en asterisk ("&#42;") och har grå bakgrund är
inte färdigformulerade. -- De fallen har dock dock en kort beskrivning av
ljudet ifråga, tagen direkt ur <i>TKD,</i> och inte bearbetad för svenska
förhållanden.
<table class=noborder>
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{a}
<td>&#42;
<td>Ett långt <i>a</i>-ljud som i engelskans <i>psalm</i>
eller <i>father</i>; aldrig som i amerikanskans <i>crabapple</i>.
<tr>
<td>{b}
<td>     
<td>Som i svenskans <i>bråttom</i> eller <i>Göteborg.</i> En del klingoner
uttalar det här ljudet som om det vore ett {m} och ett {b} artikulerat
nästan samtidigt, något som svensktalande kan efterlikna genom att säga att
säga <i>ambulans</i> utan det inledande <i>a</i>-ljudet. Några få klingoner
uttalar {b} som om det vore {m}.
<tr>
<td>{ch}
<td>
<td>Som <i>tch</i> i svenskans <i>ketchup</i> eller som <i>c</i> i
italienskans <i>ciao</i>, eller som <i>ch</i> i engelskans <i>chew</i>
eller <i>artichoke</i>. Det här ljudet uttalas alltid med ett
inledande <i>t</i>, och aldrig som i svenskans <i>chock</i>
eller <i>tjut</i>.
<p>&#42;&#42;&#42; Som finlandssvenskans <i>tj</i> i början på ord, som i
t.ex. <i>tjära</i>. &#42;&#42;&#42;
<tr>
<td>{D}
<td>
<td>Som <i>rd</i> i svenskans <i>värd</i> eller <i>order</i>. Det finns inga
ord på svenska som börjar med det här ljudet, men det inleder ett flertal
ord på klingonska. Svensktalande kan öva på att säga detta ljud först i ett
ord genom att säga <i>burdus</i> och sedan upprepa det utan det
inledande <i>bu</i>.
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{e}
<td>&#42;
<td>Ett kort <i>e,</i> som i engelskans <i>bed</i>
eller <i>sensor.</i>
<p>&#42;&#42;&#42; Ett kort <i>ä,</i> som i <i>herre</i> &#42;&#42;&#42;
<tr>
<td>{gh}
<td>
<td>Det här ljudet påminner om ett skånskt tungrots-<i>r</i>, men är inte
riktigt likadant. Det kan frambringas genom att hålla tungan i samma
position som den skulle vara i för att säga svenskans <i>g</i> som
i <i>gurgla</i>, men slappna av något i tungan och humma. Ljudet är
detsamma som klingonskans {H} (se nedan) men tonande, d.v.s. uttalat med
vibrerande stämband.
<tr>
<td>{H}
<td>&#42;
<td>Det här ljudet påminner vagt om svenskans <i>sj</i> som i
<i>själ</i>, det uttalas som <i>ch</i> i namnet på den tyska
kompositören <i>Bach</i> eller i den jiddischka skålen <i>l'chaim</i> eller
som <i>j</i> i den mexikanska staden <i>Tijuana</i> i <i>Baja
California.</i> Det produceras på samma sätt som klingonskans {gh} men
artikuleras med ett väldigt grovt, starkt raspande. {H} är till skillnad
från {gh} tonlöst, d.v.s. att stämbanden inte vibrerar vid uttalet av detta
ljud.
<p>&#42;&#42;&#42; Exempel: don Juan. Ta bort Tijuana (okänt för svenskar).
&#42;&#42;&#42;
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{I}
<td>&#42;
<td>Kort <i>i</i>, som i engelskans <i>misfit.</i> I sällsynta
fall kan det också uttalas långt som i <i>zucchini,</i> men detta
förekommer bara i pluralformer av substantiv.
<p>&#42; Kort <i>i</i>, som i svenskans <i>finger.</i> I sällsynta fall kan
det också uttalas långt som i <i>fis,</i> men detta förekommer bara i
pluralformer av substantiv.
<tr>
<td>{j}
<td>
<td>Ungefär som <i>dj</i> i svenskans <i><u>dj</u>onk</i>
eller <i>a<u>dj</u>ektiv</i>, eller som <i>j</i> i engelskans <i>junk</i>
&#42;&#42;&#42; eller jungle, Fiji &#42;&#42;&#42;. Det här ljudet uttalas
alltid med ett inledande <i>d</i>, och aldrig som i <i>jordnöt</i>
eller <i>journalist.</i> På svenska är det dessutom inte ovanligt
att <i>j</i> i dagligt tal mer låter som <i>i</i> -- något som inte
förekommer vid uttalet av {j}.
<tr>
<td>{l}
<td>
<td>Som i svenskans <i>luta</i> eller <i>alkemisk.</i>
<tr>
<td>{m}
<td>
<td>Som i svenskans <i>mur</i> eller <i>pneumatisk.</i> De fåtalet klingoner
som uttalar {b} som {m} skulle säga klingonskans {baH} <i>avfyra (en
torped)</i> och {maH} <i>vi</i> på samma sätt och bli tvungna att memorera
vilket ord som stavas på vilket sätt.
<tr>
<td>{n}
<td>
<td>Som i svenskans <i>nektarin</i> eller <i>aftonsol.</i> De klingoner som
uttalar {D} mer som {n} kan lätt artikulera och höra skillnad på de två
ljuden. Även ett {D} som låter som ett {n} uttalas med tungan i samma
ställning som för klingonska {D} och inte som i svenskans <i>d</i>.
Klingonskans {n} uttalas med tungan i samma position som i
svenskans <i>d.</i>
<tr>
<td>{ng}
<td>
<td>Som i svenskans <i>kung;</i> aldrig som i <i>angöra</i>
eller <i>angripa.</i> I klingonska uttalas <i>g</i>:et uttalas aldrig
separat. Det här ljudet kommer aldrig först i något ord på svenska, men det
förekommer i början på ett flertal ord i klingonska. Svensktalande kan öva
på att säga detta ljud först i ett ord genom att säga <i>finger</i> och
sedan upprepa det utan det inledande <i>fi.</i>
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{o}
<td>&#42;
<td>Som i engelskans <i>mosaic</i> eller <i>toy.</i>
<tr>
<td>{p}
<td>
<td>Som i svenskans <i>parallell</i> eller <i>topprida.</i> Det här ljudet
artikuleras alltid med en kraftig puff eller stöt, aldrig slappt.
Svensktalande kan tänkas vilja iakta försiktighet för att undvika att
avfyra saliv vid uttalet av det här ljudet. Det bör dock noteras att det
inte är något som klingoner bekymmrar sig om.
<tr>
<td>{q}
<td>
<td>Liknar svenskans <i>k</i> som i <i>kabinett</i>, men inte helt och
hållet. Tungans position för svenska <i>k</i> är densamma som för
klingonska {gh} och {H}, men för att åstadkomma klingonska {q} nuddar dock
tungryggen gommen längre bak än vad den gör för {gh} och {H}. Faktum är att
tungan sträcker sig mot eller nuddar gomspenen, så uttalet av {q} om ljudet
som uppstår när man håller på att kvävas. Ljudet åtföljs vanligen av en
lätt pust luft.
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{Q}
<td>&#42;
<td>Som {q} fast längre. {Q} är ett raspigt ljud som korrekt
uttalat låter lite som någon som försöker harkla upp en bit mat ur fel
strupe.
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{r}
<td>&#42;
<td>Rullande tungspets-<i>r,</i> som i <i>rör.</i>
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{S}
<td>&#42;
<td>Retroflext <i>s</i> som i <i>fors.</i> Uttalas
med tungan i samma position som för {D}.
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{t}
<td>&#42;
<td>(aspirerat) Uttalas som <i>t</i> i
<i>terpentin</i> fast med en extra puff. Notra att detta inte är ett
retroflekt <i>t</i> så håll tungan som du för när du uttalar ett vanligt
svenskt <i>t</i> och inte som när du säger klingonska {D}.
<tr>
<td>{tlh}
<td>
<td>Det här ljudet förekommer inte på svenska, men det är väldigt likt det
sista ljudet i <i>tetl,</i> det aztekiska ordet för <i>ägg</i>, om det
uttalas korrekt.
<p>För att göra det här ljudet nuddar tungan samma del av gommen som den
nuddar vid {t}, tungans sidor sänks bort ifrån överkäkens kindtänder och
luft pressas ut på båda sidorna mellan tungan och tänderna. Ljudet alstras
med en hel del friktion, och varningen som ges i beskrivningen av
klingonskans {p} kan med fördel upprepas här.
<p><font color="#f22">Börja med att säga ett helt vanligt <i>l</i>. Håll
därefter kvar tungan i samma position och andas ut kraftigt, så att luften
pressas ut på båda sidor om tungan. Andas nu ut på samma sätt en gång till,
men spotta ut luften mer abrupt och med större kraft.</font>
<p><font color="#f22">¿Om jag förstått saken rätt så uttalas isländskans
dubbeltecknade <i>l</i> i slutet på ord ungefär såhär? (Notera att detta
inte är en frikativa utan en affrikata. Avspärrningen i munhålan är
inledningsvis total.)</font>
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{u}
<td>&#42;
<td>Ett långt <i>u</i>-ljud, som i engelskans <i>gnu</i>
eller <i>prune;</i> aldrig som i engelskans <i>butter.</i>
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{v}
<td>&#42;
<td>Som i <i>vulgär.</i>
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{w}
<td>&#42;
<td>Som engelskans <i>w</i> i t.ex. <i>cow.</i> Ibland uttalas
den ljudet kraftigare, mer som {Hw}, detta framförallt om talaren är
upphetsad eller arg.
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{y}
<td>&#42;
<td>Som engelskans <i>yodel</i> eller
<i>joy.</i>
<tr bgcolor="#aaa">
<td>{'}
<td>&#42;
<td>Detta är ett ljud som finns i svenskan men som vi aldrig
skriver. Det är strypningen av lufttillförseln i mitten av <i>uh-uh</i> och
före alla ord som börjar på en vokal. I klingonska räknas den som en
bokstav i sin egen rätt, och det är en milsvid skillnad på t.ex. {QonoS}
"journal, logg" och {Qo'noS} "Kronos" (namnet på den klingonska
hemvärlden).
</table>
Referenser
----------
<ul>
<li>Crystal, David (1997) <i>The Cambridge Encyclopedia of Language</i>
(andra upplagan), Cambridge University Press: New York.
<li>Mandel, Mark A. (<time datetime="1997-09">September 1997</time>) "Why
Hans Can't Pronunce Klingon: Pronunciation Errors in the German in the
German Edition of <i>The Klingon Dictionary</i>", artikel i <i>{HolQeD}</i>
6:3. Klingon Language Institute: Lake Forest.
<li>Okrand, Marc (<time datetime="1998-03-02">2 mars 1998</time>)
"<a href="canon/1998-03-02c-news.txt">Re: Problem with {-meH} and negative
meanings</a>" postning till nyhetsgruppen <i>startrek.expertforum</i>.
(Trots sitt namn förekommer här er lång utläggning där Okrand motiverar
valet av symboler i transkriptionen av klingonska.)
<li>Okrand, Marc (1992) <i>The Klingon Dictionary</i>, Pocket Books, Simon &
Schuster Inc.: New York.
<li>Svenska Akademien (1998) <i>Svenska Akademiens ordlista över svenska
språket</i> (tolfte upplagan).
</ul>
[[eof]]