Folkstyrets stadgar är uppdelade i tre stycken kapitel.
Kommentarer till förarbetet formateras som denna text.
Det första kapitlet innehåller Folkstyrets grundstadgar. De reglerar principerna för hur Folkstyret representerar demos i en beslutande församling där Folkstyret är invalt. Folkstyrets grundstadgar kan inte ändras eller brytas och de gäller i alla Folkstyretföreningar.
Om grundstadgarna behöver ändras så behöver ett nytt parti startas med ett annat namn, nya medlemmar och de nya grundstadgarna. Detta nya parti får då på nytt söka väljarnas förtroende. Syftet med grundstadgarna är att väljare ska kunna vara säkra på att Folkstyret alltid kommer att representera den statistiskt normala åsikten i varje fråga på bästa sätt och bädda för deras långsiktiga engagemang i Folkstyret och demokratin. Grundstadgarna ska vara teknikneutrala och reflektera demokratins kärnvärden.
Det andra kaptilet innehåller funktionsstadgarna. De reglerar metoderna för hur Folkstyret representerar demos i en beslutande församling där Folkstyret är invalt. De kan vara tillägg till grundstadgarna men de kan inte vara i strid eller konflikt med någon av grundstadgarna. De kan ändras fram till en månad innan ett allmänt val och träder i kraft på valdagen.
Det är alltså i praktiken väljarna som i allmänna val godkänner funktionsstadgarna. Syftet med funktionsstadgarna är att väljare ska kunna vara säkra på att Folkstyret agerar som överenskommet med väljarna under den kommande och den innevarande mandatperioden samtidigt som de gör det möjligt att utveckla Folkstyret i takt med tiden, med nya tekniska möjligheter, kunskaper och yttre förutsättningar som tillkommer eller finns på olika platser eller territoriella nivåer. Funktionsstadhgarna kan alltså se olika ut i olika Folkstyretföreningar.
Det tredje kapitlet innehåller föreningsstadgar som styr upp den vanliga föreningsverksamheten och dess rutiner. De kan inte vara i strid med någon av grundstadgarna eller någon av funktionsstadgarna. Föreningsstadgarna gäller för respektive Folkstyretförening.
Föreningsstadgarna kan ändras för att anpassas till Folkstyretföreningens storlek, territoriella nivå, geografiska plats eller medlemmar.
Folkstyret följer stadgarna.
Folkstyret utvecklar inte någon egen politik utan är ett verktyg för demos att styra över sig själv. Vallöften är vanligen till för att försäkra väljarna om att man efter valet tänker agera på ett visst sätt i vissa på förhand kända frågor. Eftersom varken väljare eller partier rimligtvis kan känna till vilka frågor som kan dyka upp på agendan under en hel mandatperiod, och Folkstyret är ett demokratiskt verktyg med vilket demos själv kan kanalisera sin politiska makt är just garantin om denna möjlighet och funktion "det enda vallöftet".
Folkstyret är ett demokratiskt parti. Folkstyret är en ungefärlig översättning av det grekiska ordet δημοκρατικός (dimokratikós).
Av praktiska skäl kan, i mindre högtidliga sammanhang, även definitionen "politiskt parti" accepteras eftersom övrigt svenskt regelverk är anpassat av och för politiska partier. Folkstyret är dock till sin funktion mer en aggregerande institution än en integrerande institution och representerar alltid allmänintresset. Ordet Folkstyret, med sina dubbelriktade syftningar mellan beståndsdelarna "folk" och "styre", fångar också på ett fint sätt själva andemeningen i det som ofta kallas "the Lincoln formula": Ett styre av folket, för folket och genom folket.
Den som är aktiv i Folkstyret och representerar demos i en beslutande församling, är bunden av dessa stadgar och kallas i dessa stadgar för medborgarombud. Ett medborgarombud kan kandidera som representant för Folkstyret i allmänna val till beslutande församlingar. Invald i en beslutande församling ska medborgarombudet verka för transparens och medborgarinsyn, om möjligt upplysa andra partiers förtroendevalda om den allmänna opinionen i frågorna som diskuteras, samt medla och finna framkomliga vägar i polariserade frågor. Det medborgarombud som bryter mot grund- eller funktionsstadgar mister automatiskt sin rätt att representera Folkstyret som medborgarombud men utesluts inte med automatik ur sin förening. Medborgarombud kan också avsättas av medlemmarna i representerat demos genom misstroendeförklaring.
Det här är den repressiva åtgärd som väntar det medborgarombud som låter sig köpas av lobbyister eller som av vilken annan anledning som helst går emot viljan hos demos genom att inte åtfölja grundstadgarna eller de fasta stadgarna. Att medlemmar i demos kan avsätta medborgarombud med en misstroendeförklaring innebär att medborgarombud behöver avhålla sig från oetiskt missbruk av förmåner etc.
Demokrati förstås som en process som drivs av deltagande och varande en legitimeringsprincip. Demokrati består av politisk jämlikhet, rättsstatens principer och individuella friheter.
Demos består av de som är underställda de politiska besluten och som kan göras ansvariga för sina handlingar.
I en praktisk mening består demos av de som är straffmyndiga och folkbokförda i det terriotorium där det politiska beslutet ska gälla. Det här innebär att Folkstyret har en vidare och mer inkluderande definition av demos än nu gällande svensk lag.
Folkstyret tar reda på den statistiskt normala åsikten hos demos om varje politiskt förslag som läggs fram i den beslutande församling där Folkstyret är invalt. Folkstyrets medborgarrepresentanter voterar alla i enighet med det utfallet i den beslutande församlingen. Vid ett statistiskt säkerställt bifall eller avslag voteras så. I annat fall avstår Folkstyrets medborgarombud. Folkstyret representerar på så sätt allmänintresset. Undantag från detta är förslag som automatiskt kommer att avslås med ett autoveto. Det anonymiserade underlaget till Folkstyrets beslut offentliggörs alltid tillsammans med en detaljerad redogörelse för hur undersökningen har gått till.
Underlaget offentliggörs så att alla kan bedöma dess legitimitet och så att det kan utgöra en del av demos politiska självkännedom och dess fria opinionsbildning.
Folkstyret har autoveton som innebär att Folkstyret automatiskt avslår förslag som inte godkänns av lagrådet. Det innebär att förslag som är i strid med grundlagen, är diskriminerande, begränsar våra individuella friheter eller inte är kongruent med annan lagstiftning inte kan genomföras med Folkstyrets hjälp. Folkstyret kan alltså inte användas för att rösta bort demokratin. Ett annat autoveto triggas om ett förslag eller en omröstning har manipulerats så att Folkstyret inte har möjlighet att ta fram ett legitimt underlag till omröstningen.
Automatnej har bytt namn till autoveto. Automatnej har givit några intrycket att det lätt går att manipulera utfallet i en omröstning genom att lägga in en negation i formuleringen av frågan och därmed få stöd av ett automatnej. Det kan man alltså inte. Alla förslag som läggs för beslut i en beslutande församling utmanar nämligen alltid det rådande status quo men eftersom uttrycket tydligen är förvirrande så byter det namn.
Medborgarombud och medlemmar i demos kan när som helst inkomma med förslag på folkmotioner på eget initiativ. Genom folkmotioner kan även funktionstadgeändringar föreslås och misstroendeförklaringar mot medborgarombud väckas.
Grundstadgar kan inte ändras eller tas bort.
Grundstadgar kan inte brytas mot. De är en del av det enda vallöftet.
Förslag om misstroendeförklaringar kan göras genom folkmotioner. Beslut om misstroende fattas genom att demos tillfrågas på samma sätt som inför en votering.
Formuleringen "inför en votering" betyder att demos själva fattar beslut om misstroende. De övriga partier som är invalda i den aktuella beslutande församlingen är alltså inte delaktiga i dessa beslut.
När Folkstyret är inröstat av väljarna i en beslutande församling, så skickar Folkstyret varje förslag vidare till ett antal, av demos, slumpvis utvalda personer. De får information om förslaget och svarar sedan vad de tycker om det på en femgradig skala. Antalet tillfrågade beror på storleken på demos.
I ett beslut på nationell, regional eller kommunal nivå är ett antal ungefär 1000-1500 personer. Om inte ett ja eller nej i en fråga kan utkristalliseras (ett statistiskt säkerställt ja eller nej utom felmarginalen) med det underlaget kommer det ändå inte hjälpa att fråga fler. I ett kommun- eller stadsdelsdelsärende där befolkningsunderlaget är litet och en totalundersökning inte är befogad kan man gå ut med en enkät och fråga personer på som kan styrka att de tillhör demos vad de tycker om förslaget. Självklart skall grundstadga 4 § följas inklusive redovisning av metod.
Förslag om funktionsstadgeändringar kan göras genom folkmotioner. Beslut om funktionsstadgeändringar fattas genom att demos tillfrågas på samma sätt som inför en votering.
Formuleringen "inför en votering" betyder att demos själva fattar beslut om funktionsstadgeändringar. De övriga partier som är invalda i den aktuella beslutande församlingen är alltså inte delaktiga i dessa beslut.
Funktionsstadgar kan inte brytas mot. De är en del av det enda vallöftet.
Varje gång en person i ett demos får en fråga om vad den tycker om ett förslag så får den också svara på om det är något annat den vill lyfta upp på den politiska dagordningen eller om man vill backa något förslag någon annan har lagt. Folkmotioner kan också läggas på Folkstyrets websida där man också kan se vilka folkmotioner som inkommit hittills och till vilka beslutande församlingar dessa kommer att läggas. Vartefter folkmotionerna utarbetas kan de röstas upp, ner, diskuteras och flaggas i de delar där ett autoveto kan utlösas. Förslag som är resultat av deliberativa övningar presenteras i samma system.
Ett sätt att påverka politiska beslut är att inkomma med remissvar till Regeringen. En grupp slumpvis utvalda medborgare kan genom sortition och en deliberativ process komma fram till ett svar som liknar det som landets invånare på aggregerad nivå fått svara om de haft tid och möjlighet att sätta sig in i förslaget. I sin enklaste form, till mindre arbeten, skickas remissen ut till ett slumpvis urval och de som vill får läsa igenom remissen och skicka in sitt svar till Folkstyret som räknar samman resultatet och svarar på remissen. I en mer utvecklad form kan man, beroende av tid, budget och komplexitet använda sig av en planeringscell, medborgarjury eller medborgarförsamling.
Nedan är föreningsstadgar för ideella föreningar enligt standarmall. En Folkstyretförening kan vara stor eller liten och den kan ha fysiska möten eller mötas via distanslösningar eller i nätforum. Anpassa föreningsstadgarna så det passar verksamheten.
Folkstyretföreningen har som ändamål att bedriva ideell verksamhet i form av ett demokratiskt parti. Folkstyretföreningen vänder sig till människor i alla åldrar, oavsett bakgrund och arbetar aktivt för att motverka all form av diskriminering.
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
Föreningens beslutande organ är årsmöte, extra årsmöte och styrelsen.
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda myndiga personer.
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår är kalenderår.
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Kostnaderna för ordförande och sekreterare, delas lika mellan parterna.
För ändring av föreningsstadgar krävs beslut på två på varandra följande möten, med minst en månads mellanrum, varav ett ska vara årsmöte, med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Förslag till ändring av föreningsstadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
För upplösning av föreningen krävs beslut på två på varandra följande möten, med minst en månads mellanrum, varav ett ska vara årsmöte, med minst 2/3 av antalet avgivna röster. I beslut om upplösning av föreningen skall föreningens tillgångar skänkas till Allmänna Arvsfonden och föreningens handlingar m.m. skall arkiveras på Stadsarkivet.
Förening är öppen för alla fysiska personer. Medlem skall följa föreningens stadgar och föreskrifter. När medlemsavgiften är erlagd är personen medlem och förs in i medlemsförteckningen. Styrelsen har rätt att utse person till hedersmedlem. Styrelsen ska godkänna alla medlemskap.
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen. Medlem som inte har betalat medlemsavgift senast den 31 december får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, uppenbarligen skadat föreningens intressen, eller brutit mot Folkstyrets grund- eller funktionsstadgar. Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen meddelas den berörde.
Medlem
- har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna
- har rätt till information om föreningens angelägenheter
- skall följa föreningens stadgar samt beslut som fattats av föreningsorgan
- har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen
- skall betala medlemsavgift samt eventuellt övriga avgifter som beslutats av föreningen
- godkänner genom sitt medlemskap att föreningen får behandla personuppgifter i syfte att bedriva ändamålsenlig verksamhet i enlighet med vid var tid gällande föreningsstadgar och i enlighet med eventuella övriga villkor för behandling av personuppgifter som beslutats av föreningen
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till årsmötet och förslag till föredragningslista skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna via mail, i föreningens facebookgrupp och på hemsidan. Har förslag väckts om föreningsstadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen. Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag till föreningsstadgar att behandlas av årsmöte. Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.
Medlem som har betalt medlemsavgiften senast 30 dagar före mötet och under mötesåret fyller lägst 15 år har rösträtt på möte. Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet.
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Med undantag för de i 8 § och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ. Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster. Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet. Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om ordföranden är röstberättigad. Är ordförande inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag.
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Anställd i föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
- Fastställande av röstlängd för mötet (vem som har rösträtt).
- Val av ordförande och sekreterare för mötet.
- Val av protokolljusterare och rösträknare.
- Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
- Fastställande av dagordning.
-
- a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret.
- b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
- Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/räkenskapsåret.
- Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
- Fastställande av medlemsavgifter.
- Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
- Behandling av styrelsens förslag (propositioner) och i rätt tid inkomna förslag från medlemmarna (motioner).
- Val av
- a) föreningens ordförande för en tid av 1 år.
- b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 2 år.
- c) 3 suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 1 år.
- d) 2 revisorer jämte 2 suppleanter för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta.
- e) 3 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till sammankallande.
- Eventuellt övriga frågor som anmälts under punkt 5. Beslut i fråga av större ekonomisk eller annan avgörande betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte varit med i kallelsen till mötet. Inget utöver det som finns i kallelsen får tas upp och beslutas på årsmötet.
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst 10 % del av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall göras skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet på det sätt styrelsen bestämt. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista publiceras på föreningens hemsida, anslås i föreningens lokal eller på annan lämplig plats. Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke. Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling. Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 16 § och 17 §.
Valberedningen består av tre ledamöter, varav en sammankallande, valda av årsmötet. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer. Valberedningen skall senast 4 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Senast 2 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Revisorn skall inte ingå regelbundet på styrelsemöte. Revisorerna ska vara oberoende av dem som de har att granska. Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet. Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
Styrelsen består av ordförande samt 4-8 övriga ledamöter. Styrelsen bör bestå av kvinnor och män. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och övriga befattningshavare som behövs. Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. kommande årsmöte. Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt, men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Adjungerad får utses till befattning inom styrelsen.
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter. Styrelsen skall - inom ramen för dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att
- tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas
- verkställa av årsmötet fattade beslut
- planera, leda och fördela arbetet inom föreningen
- ansvara för och förvalta föreningens medel
- tillställa revisorerna räkenskaper mm enligt 23 §
- förbereda årsmöte
Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud. I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.