-
Notifications
You must be signed in to change notification settings - Fork 0
/
ar.xml
447 lines (444 loc) · 16.2 KB
/
ar.xml
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
281
282
283
284
285
286
287
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318
319
320
321
322
323
324
325
326
327
328
329
330
331
332
333
334
335
336
337
338
339
340
341
342
343
344
345
346
347
348
349
350
351
352
353
354
355
356
357
358
359
360
361
362
363
364
365
366
367
368
369
370
371
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
401
402
403
404
405
406
407
408
409
410
411
412
413
414
415
416
417
418
419
420
421
422
423
424
425
426
427
428
429
430
431
432
433
434
435
436
437
438
439
440
441
442
443
444
445
446
<?xml version="1.0"?>
<!DOCTYPE vortaro SYSTEM "../dtd/vokoxml.dtd">
<vortaro>
<art mrk="$Id$">
<kap>
<ofc>*</ofc>
-<rad>ar</rad>/
</kap>
<subart>
<dif>
Sufikso, esprimanta kolekton da samspecaj estuloj aŭ objektoj,
kiuj estas esence ligitaj inter si kaj formas unu apartan tuton, unu
kolektivan objekton:
</dif>
<snc>
<ekz>
hom<tld/>o <klr>(tuto de la homoj)</klr>;
</ekz>
<ekz>
maro estas gut<tld/>o;
</ekz>
<ekz>
ŝip<tld/>o
<klr>(kolekto da kelkaj ŝipoj formantaj specialan
aranĝon)</klr>;
</ekz>
<ekz>
arb<tld/>o
<klr>(kolekto da vivantaj arboj kovranta vastan spacon)</klr>;
</ekz>
<ekz>
pro multo da arboj li arb<tld/>on ne vidas
<klr>(vidas nur detalojn, sed ne la
tuton)</klr><fnt><bib>PrV</bib></fnt>.
</ekz>
</snc>
</subart>
<subart>
<dif>
Memstara samsignifa vortero:
</dif>
<drv mrk="ar.0o">
<kap><tld/>o</kap>
<snc mrk="ar.0o.KOMUNE">
<dif>
Grupo, amaso:
<ekz>
<tld/>o da dehakitaj arboj
<klr>(nura amaso ne formanta apartan tuton)</klr>.
</ekz>
</dif>
<trdgrp lng="de">
<trd>Menge</trd>,
<trd>Schar</trd>,
<trd>Gruppe</trd>
</trdgrp>
<trdgrp lng="fr">
<trd>ensemble</trd>,
<trd>groupe</trd>,
<trd>jeu<klr tip="ind"> (ensemble d'objets)</klr></trd>
</trdgrp>
<trdgrp lng="ru">
<trd>&c_g;&c_r;&c_u;&c_p;&c_p;&c_a;</trd>,
<trd>&c_s;&c_o;&c_v;&c_o;&c_k;&c_u;&c_p;&c_n;&c_o;&c_s;&c_t;&c_mol;</trd>,
<trd>&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o;</trd>
</trdgrp>
<refgrp tip="sub">
<ref cel="kun.0ajxo">kunaĵo</ref>,
<ref cel="amas.0o">amaso</ref>,
<ref cel="grup.0o">grupo</ref>,
<ref cel="trup.0o">trupo</ref>,
<ref cel="band.0o">bando</ref>,
<ref cel="kohort.0o">kohorto</ref>,
<ref cel="tacxme.0o">taĉmento</ref>,
<ref cel="hord.0o">hordo</ref>,
<ref cel="greg.0o">grego</ref>,
<ref cel="arme.0o">armeo</ref>,
<ref cel="legi.0o">legio</ref>,
<ref cel="klan.0o">klano</ref>.
</refgrp>
</snc>
<snc mrk="ar.0o.MAT">
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<fnt><bib>PIV1</bib></fnt>
<dif>
Kolekto da matematikaj objektoj, konsiderata kiel tuto:
<ekz>
la <tld/>o <frm><g>N</g></frm> enhavas ĉiujn pozitivajn
entjerojn;
</ekz>
<ekz>
la kolekto de ĉiuj <tld/>oj mem ne estas <tld/>o;
</ekz>
<ekz>
la <tld/>on de ĉiuj elementoj verigantaj predikaton
<frm><k>P</k></frm> oni signas per
<frm>{<k>x</k> / <k>P</k>(<k>x</k>)}</frm>
<klr>(legu: aro de tiaj iksoj, ke po de ikso)</klr>.
</ekz>
</dif>
<ref tip="prt" cel="elemen.0o.MAT">elemento;</ref>
<refgrp tip="sub">
<ref cel="kun.0ajxo.aro">kun(ig)aĵo</ref>,
<ref cel="komun.0ajxo.aro">komunaĵo</ref>,
<ref cel="komple1.0o.aro">komplemento</ref>;
</refgrp>
<ref tip="vid" cel="hav.en0i.aro">enhavi.</ref>
<rim>
Temas pri naiva difino de koncepto difinebla pli rigore nur
kadre de <ref cel="ar.0teorio">arteorio</ref>. Bricard
<fnt><bib>MatTerm</bib><lok>p. 18</lok></fnt> jam konas la
nocion, sed nomas ĝin <ctl>amaso</ctl>, kiu termino
ne enradikiĝis. Aliloke
<fnt><bib>MatTerm</bib><lok>p. 17</lok></fnt> li uzas
<ctl><tld/>o infinita da nombroj</ctl>, supozeble sen ia
faka intenco.
</rim>
<adm>
Restas solvenda la demando, kiel konstrui "aro": ~o de/da/el?
Espereble mia uzado ne estas tro hxaosa, sed necesos kontroli.
Sxajnas, ke nenie mi uzis "~o da". Mi uzas "la ~o de entjeroj",
"la ~o de cxiuj sub~oj" ks. kaj probable tiel en cxiuj okazoj,
kiam la suplemento estas (sence) difinita. Aliflanke mi emas diri
"~o el sub~oj de E" por akcenti, ke temas pri iuj subaroj (ne
cxiuj) kaj eble ankaux por eviti kaskadon el identaj prepozicioj.
<aut>MB</aut>
</adm>
<trd lng="de">Gruppe</trd>
<trd lng="fr">ensemble<klr tip="ind"> (math.)</klr></trd>
<trd lng="ru">&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o;<klr tip="ind"> (&c_m;&c_a;&c_t;.)</klr></trd>
<trdgrp lng="pl">
<trd>zbiór</trd>,
<trd>mnogość</trd></trdgrp>
</snc>
<trd lng="cs">souhrn</trd>
<trd lng="en">set</trd>
</drv>
<drv mrk="ar.0igi">
<kap><tld/>igi</kap>
<snc>
<dif>
Kolekti, kunvenigi, kungrupigi:
<ekz>
<tld/>igi multajn dokumentojn.
</ekz>
</dif>
</snc>
<trdgrp lng="de">
<trd>ansammeln</trd>,
<trd>zusammentragen</trd>
</trdgrp>
<trdgrp lng="fr">
<trd>assembler</trd>,
<trd>grouper</trd>,
<trd>rassembler</trd>
</trdgrp>
</drv>
<drv mrk="ar.0igxi">
<kap><tld/>iĝi</kap>
<snc>
<dif>
Kolektiĝi:
<ekz>
la polico dispelis la <tld/>iĝintojn;
</ekz>
<ekz>
post lia morto multaj legendoj <tld/>iĝis
ĉirkaŭ lia nomo.
</ekz>
</dif>
<trd lng="de">sich <ind>versammeln</ind></trd>
<trdgrp lng="ru">
<trd>&c_s;&c_o;&c_je;&c_d;&c_i;&c_n;&c_ja;&c_t;&c_mol;&c_s;&c_ja;</trd>,
<trd>&c_g;&c_r;&c_u;&c_p;&c_p;&c_i;&c_r;&c_o;&c_v;&c_a;&c_t;&c_mol;&c_s;&c_ja;</trd>
</trdgrp>
</snc>
</drv>
<drv mrk="ar.0teorio">
<kap><tld/>teorio, <tld/>oteorio<fnt><bib>PIV2</bib></fnt>, teorio de la <tld/>oj<fnt><bib>PIV1</bib></fnt></kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<snc>
<dif>
Branĉo de <ref tip="malprt" cel="matema.0o">matematiko</ref>,
studanta <ref tip="prt" cel="ar.0o.MAT"><tld/>ojn</ref>;
iniciatita de
la germana matematikisto Cantor, ĝi difinas la nocion <tld/>o en
aksioma kadro kaj fundamentas la nuntempan matematikon:
<ekz>
<ind><tld/>teoria</ind>j operacioj.
<trd lng="de">mengentheoretisch</trd>
<trd lng="en">set-theoretical</trd>
<trd lng="fr">ensembliste</trd>
<trd lng="pl">mnogościowy</trd>
<trd lng="ru">&c_t;&c_je;&c_o;&c_r;&c_je;&c_t;&c_i;&c_k;&c_o;-&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_je;&c_n;&c_n;&c_y;&c_j;</trd>
</ekz>
</dif>
</snc>
<trd lng="de">Mengenlehre</trd>
<trd lng="en">set theory</trd>
<trd lng="fr">théorie des ensembles</trd>
<trdgrp lng="pl">
<trd>teoria zbiorów</trd>,
<trd>teoria mnogości</trd>
</trdgrp>
<trd lng="ru">&c_t;&c_je;&c_o;&c_r;&c_i;&c_ja; &c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;</trd>
</drv>
<drv mrk="ar.celo0o">
<kap>celo-<tld/>o, cela <tld/>o<fnt><bib>KompLeks</bib></fnt></kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<snc>
<dif>
<klr>(de <ref cel="rilat.0o.MAT">rilato</ref>)</klr> La dua
<ref tip="super" cel="ar.0o.MAT"><tld/>o</ref> de la
<ref cel="produt.kartezia0o">kartezia produto</ref>,
kies sub<tld/>o ĝi estas.
</dif>
</snc>
<rim>
Tiu termino ŝajnas preferinda al <ctl>cel<tld/>o</ctl>
<fnt><bib>MatStokTerm</bib><lok>p. 33</lok></fnt>, ĉar
ne temas pri <tld/>o da <ctl>celoj</ctl>, sed ja pri <tld/>o,
kiu mem estas la celo de la bildigo kaj pro la sufiksoida naturo
de radiko <ctl><tld/></ctl> ne eblas formi per ĝi apudmetajn
kunmetaĵojn sen emfazo pri tio, ke ne temas pri sufiksoida
uzo.
</rim>
<trd lng="de">Zielbereich</trd>
<trd lng="en">codomain</trd>
<trd lng="fr">ensemble d'arrivée</trd>
<trd lng="pl">przeciwdziedzina</trd>
<trd lng="ru">&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o; &c_p;&c_r;&c_i;&c_b;&c_y;&c_t;&c_i;&c_ja;</trd>
</drv>
<drv mrk="ar.fonto0o">
<kap>fonto-<tld/>o, fonta <tld/>o<fnt><bib>KompLeks</bib></fnt></kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<snc>
<dif>
<klr>(de <ref cel="rilat.0o.MAT">rilato</ref>)</klr> La unua
<ref tip="super" cel="ar.0o.MAT"><tld/>o</ref> de la
<ref cel="produt.kartezia0o">kartezia produto</ref>,
kies sub<tld/>o ĝi estas.
</dif>
</snc>
<rim>
Ĉi-sence troveblas ankaŭ <ctl>argumentaro</ctl>
<fnt><bib>MatStokTerm</bib><lok>p. 33</lok></fnt>, sed termino
simetria al <ctl>celo-<tld/>o</ctl> ŝajnis al ni preferinda.
Notu, ke fonta kaj cela <tld/>oj estas nocioj, uzataj precipe, kiam la
rilato estas konsiderata kiel unu- aŭ plur-senca funkcio. Tamen
la nocioj estas pravigitaj ankaŭ kadre de internaj rilatoj, ofte
prezenteblaj per sagaj diagramoj. Elemento estas en la cela
<tld/>o, se ĝin trafas sago, kaj en la fonta <tld/>o, se sago
eliras de ĝi.
</rim>
<trd lng="de">Vorbereich</trd>
<trd lng="en">domain</trd>
<trd lng="fr">ensemble de départ</trd>
<trd lng="pl">dziedzina</trd>
<trd lng="ru">&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o; &c_o;&c_t;&c_p;&c_r;&c_a;&c_v;&c_l;&c_je;&c_n;&c_i;&c_ja;</trd>
</drv>
<drv mrk="ar.kvocienta0o">
<kap>kvocienta <tld/>o</kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<snc>
<dif>
<klr>(de <ref
cel="rilat.ekvivalento0o">ekvivalento-rilato</ref>)</klr>
<ref tip="super" cel="ar.0o.MAT"><tld lit="A"/>o</ref> de ĉiuj
ĝiaj
<ref tip="prt" cel="klas.ekvivalento0o">ekvivalento-klasoj</ref>:
<ekz>
la kvocientan <tld/>on de rilato <frm><g>R</g></frm> en
<frm><g>E</g></frm> oni signas per <frm><g>E</g>/<g>R</g></frm>.
</ekz>
</dif>
</snc>
<rim>
Troveblas ĉi-sence ankaŭ <ctl>kvocient<tld/>o</ctl>
(en <fnt><bib>MatVort</bib></fnt>), kiun ni ne konsideras bone formita,
aŭ <ctl>kvocienta spaco</ctl> (en <fnt><bib>PIV2</bib></fnt>).
</rim>
<trd lng="de">Quotientmenge</trd>
<trd lng="en">quotient set</trd>
<trd lng="fr">ensemble quotient</trd>
<trdgrp lng="pl">
<trd>iloraz<klr tip="ind"> (zbioru przez relacj&eogonek; równoważności)</klr></trd>,
<trd>przestrzeń ilorazowa</trd></trdgrp>
<trd lng="ru">&c_f;&c_a;&c_k;&c_t;&c_o;&c_r;-&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o;</trd>
</drv>
<drv mrk="ar.malplena0o">
<kap>malplena <tld/>o</kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<fnt><bib>EKV</bib><lok>¶267</lok></fnt>
<snc>
<dif>
La <ref tip="super" cel="ar.0o.MAT"><tld/>o</ref>, kiu enhavas
neniun elementon:
<ekz>
la malplenan <tld/>on oni signas per <frm>∅</frm>;
</ekz>
<ekz>
ĝi estas sub<tld/>o de ĉiu <tld/>o.
</ekz>
</dif>
</snc>
<trd lng="de">leere <ind>Menge</ind></trd>
<trd lng="en">empty <ind>set</ind></trd>
<trd lng="fr">ensemble vide</trd>
<trd lng="pl">zbiór pusty</trd>
<trd lng="ru">&c_p;&c_u;&c_s;&c_t;&c_o;&c_je; <ind>&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o;</ind></trd>
</drv>
<drv mrk="ar.orda0o">
<kap>orda <tld/>o</kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<fnt><bib>EKV</bib><lok>¶308</lok></fnt>
<snc>
<dif>
<ref cel="ar.0o.MAT"><tld lit="A"/>o</ref>, konsiderata kune kun
<ref cel="rilat.ordo0o">ordo-rilato</ref> super ĝi:
<ekz>
ordan <tld/>on oni ofte signas per skribaĵo de la tipo
<frm>(<g>E</g>,≤)</frm>.
</ekz>
</dif>
<refgrp tip="sub">
Specifa orda aro:
<ref cel="latis.0o.MAT">latiso</ref>;
</refgrp>
<refgrp tip="vid">
Specifaj elementoj en orda aro:
<ref cel="antaux.0anto.MAT">antaŭanto</ref>,
<ref cel="post.0anto.MAT">postanto</ref>,
<ref cel="suprem.0o">supremo</ref>,
<ref cel="infim.0o">infimo</ref>,
<ref cel="bar.0o.MAT">baro</ref>,
<ref cel="maksim1.0o.MAT">maksimumo</ref>,
<ref cel="minimu.0o.MAT">minimumo</ref>;
</refgrp>
<refgrp tip="vid">
Bildigoj super orda aro, kun specifaj ecoj:
<ref cel="bar.0ita.bildigo">barita</ref>,
<ref cel="kresk.0anta.bildigo">kreskanta</ref>,
<ref cel="kresk.mal0anta.bildigo">malkreskanta</ref>.
</refgrp>
<trd lng="de">geordnete <ind>Menge</ind></trd>
<trd lng="en">ordered <ind>set</ind></trd>
<trd lng="fr">ensemble ordonné</trd>
<trd lng="pl">zbiór uporz&aogonek;dkowany</trd>
<trd lng="ru">&c_u;&c_p;&c_o;&c_r;&c_ja;&c_d;&c_o;&c_ch;&c_je;&c_n;&c_n;&c_o;&c_je; <ind>&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o;</ind>
</trd>
<adm>
Alternativaj formoj estus : ~ohava, ~ita. Ĉi-lasta ĝenas
pro la necerta statuso de la verbo ~i (vd adm noton ĉi-sube).
Bricard (p. 18) havas "(bone) ordigita".
<aut>MB</aut>
</adm>
</snc>
</drv>
<drv mrk="ar.sub0o">
<kap>sub<tld/>o</kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<fnt><bib>EKV</bib><lok>¶411</lok></fnt>
<snc>
<dif>
<klr>(de <tld/>o <frm><g>E</g></frm>)</klr>
<ref tip="super" cel="ar.0o.MAT"><tld lit="A"/>o</ref>
<frm><g>A</g></frm>, kies <ref cel="elemen.0o.MAT">elementoj</ref>
apartenas al <frm><g>E</g></frm>:
<ekz>
ĉiu <tld/>o estas sub<tld/>o de si mem;
</ekz>
<ekz>
la sub<tld/>oj de <frm><g>E</g></frm> konsistigas <tld/>on, nomatan
<ind>aro de ĉiuj sub<tld/>oj</ind>
<fnt><bib>EKV</bib><lok>¶32</lok></fnt> de <frm><g>E</g></frm>
kaj foje signatan per <frm>2<sup><g>E</g></sup></frm>.
<trd lng="de">Potenzmenge</trd>
<trdgrp lng="en">
<trd>power <ind>set</ind></trd>,
<trd>set of all subsets</trd>
</trdgrp>
<trd lng="fr">ensemble des sous-ensembles</trd>
<trd lng="pl">zbiór wszystkich podzbiorów</trd>
<trd lng="ru">&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o; &c_v;&c_s;&c_je;&c_h; &c_p;&c_o;&c_d;&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;</trd>
</ekz>
</dif>
<ref tip="vid" cel="inkluz.0i.aro">inkluzivi.</ref>
</snc>
<trdgrp lng="de">
<trd>Teilmenge</trd>,
<trd>Untermenge</trd>
</trdgrp>
<trd lng="en">subset</trd>
<trdgrp lng="fr">
<trd>sous-ensemble</trd>,
<trd>partie<klr tip="ind"> (sous-ensemble)</klr></trd>
</trdgrp>
<trdgrp lng="pl">
<trd>podzbiór</trd>,
<trd>cz&eogonek;ść<klr tip="ind"> (podzbiór)</klr></trd></trdgrp>
<trd lng="ru">&c_p;&c_o;&c_d;&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o;</trd>
</drv>
<drv mrk="ar.super0o">
<kap>super<tld/>o</kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<fnt><bib>MatVort</bib></fnt>
<snc>
<dif>
<klr>(de <tld/>o <frm><g>E</g></frm>)</klr>
Tia <ref tip="super" cel="ar.0o.MAT"><tld/>o</ref>,
ke <frm><g>E</g></frm> estas
<ref cel="ar.sub0o">subaro</ref> de ĝi.
</dif>
</snc>
<trd lng="de">Obermenge</trd>
<trd lng="en">superset</trd>
<trd lng="fr">sur-ensemble</trd>
<trd lng="pl">nadzbiór</trd>
<trd lng="ru">&c_n;&c_a;&c_d;&c_m;&c_n;&c_o;&c_zh;&c_je;&c_s;&c_t;&c_v;&c_o;</trd>
</drv>
</subart>
</art>
<!--
$Log$
Revision 1.40 2003/01/02 17:43:40 revo
Marc Bavant: sub~o: +trd pl, -ekz; ~o: +trd pl, +ekz; sxovis rim-ojn ekster snc; kvocienta ~o: +trd pl; ~teoria: +trd pl
Revision 1.39 2002/12/15 19:51:28 revo
Marc Bavant: super~o: kor frm
Revision 1.38 2002/11/18 17:33:10 revo
Marc Bavant: +frm
Revision 1.37 2002/09/22 16:33:04 revo
Marc Bavant: orda ~o: +ref al latiso
Revision 1.36 2002/08/25 19:00:35 revo
Marc Bavant: fonto-~o: mod rim; +trd pl
Revision 1.35 2002/07/29 18:13:19 revo
Marc Bavant: orda ~o: +refgrp
Revision 1.34 2002/06/16 17:32:53 revo
Marc Bavant: kvocienta ~o: kor rim
Revision 1.33 2002/06/02 17:32:16 revo
Marc Bavant: sub~o: mod ekz; +drv orda ~o (el sub "orda")
Revision 1.32 2002/05/27 17:16:57 revo
Marc Bavant: kvocienta ~o: +rim, -adm; malplena ~o, sub~o: mod fnt
-->
</vortaro>