Skip to content

Commit

Permalink
Marc Bavant: +ref al normo, forigo de troaj em cxe kartezia ~o, sxang…
Browse files Browse the repository at this point in the history
…xo de x al &#d7;
  • Loading branch information
revo committed Dec 4, 2000
1 parent 48e98d2 commit 03422a0
Showing 1 changed file with 86 additions and 79 deletions.
165 changes: 86 additions & 79 deletions revo/produt.xml
Original file line number Diff line number Diff line change
@@ -1,95 +1,102 @@
<?xml version="1.0"?>
<!DOCTYPE vortaro SYSTEM "../dtd/vokoxml.dtd">
<vortaro>
<art mrk="$Id$">
<kap>
<rad>produt</rad>/o
<fnt>Z</fnt>
</kap>
<drv mrk="produt.0o">
<kap><tld/>o</kap>
<snc>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<dif>
Rezulto de <ref tip="malprt" cel="multip.0o">multipliko</ref>.
</dif>
<ref tip="sub" cel="obl.0o">oblo</ref>
</snc>
<trd lng="en">product <klr>(math.)</klr></trd>
<trd lng="fr">produit</trd>
<trd
<art mrk="$Id$">
<kap>
<rad>produt</rad>/o
<fnt>Z</fnt>
</kap>
<drv mrk="produt.0o">
<kap><tld/>o</kap>
<snc>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<dif>
Rezulto de <ref tip="malprt" cel="multip.0o">multipliko</ref>.
</dif>
<ref tip="sub" cel="obl.0o">oblo</ref>
</snc>
<trd lng="en">product <klr>(math.)</klr></trd>
<trd lng="fr">produit</trd>
<trd
lng="ru">&#x43f;&#x440;&#x43e;&#x438;&#x437;&#x432;&#x435;&#x434;&#x435;&#x43d;&#x438;&#x435;


<klr>(&#x43c;&#x430;&#x442;.)</klr></trd>
</drv>
</drv>

<drv mrk="produt.kartezia0o">
<kap>kartezia <tld/>o</kap>
<snc>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<dif>
(de du aroj <em>E</em> kaj <em>F</em>)
<ref tip="super" cel="ar.0o.MAT">Aro</ref> de &ccirc;iuj
<ref tip="prt" cel="par.0o.MAT">paroj</ref>, kies unua
termo apartenas al <em>E</em> kaj dua termo apartenas al <em>F</em>:
<ekz>
la kartezian <tld/>on de <em>E</em> kaj <em>F</em> oni signas
per <em>E</em>x<em>F</em>.
</ekz>
</dif>
<rim>
La nocion eblas vastigi al <tld/>o de pli ol du aroj. Ekz-e la
<tld/>o <em>E</em>x<em>F</em>x<em>G</em> estas aro de &ccirc;iuj
<ref cel="op.0o.vico">opoj</ref> <em>(x,y,z)</em> kun
<em>x</em>&#x2208;<em>E</em>, <em>y</em>&#x2208;<em>F</em>,
<em>z</em>&#x2208;<em>G</em>.
Eblas diri anka&ubreve;, ke &gcirc;i estas difinita kiel la duobla
<tld/>o (<em>E</em>x<em>F</em>)x<em>G</em> a&ubreve;
<em>E</em>x(<em>F</em>x<em>G</em>), kiujn oni arbitre elektas
identigi. Notu, ke la kartezian <tld/>on de n identaj aroj
<em>E</em> oni kutime signas per <em>E</em><sup>n</sup>.
</rim>
<ref tip="prt" cel="rilat.0o.MAT">rilato</ref>
</snc>
<trd lng="fr">produit cart&eacute;sien</trd>
<trd lng="ru">&c_d;&c_je;&c_k;&c_a;&c_r;&c_t;&c_o;&c_v;&c_o;
<drv mrk="produt.kartezia0o">
<kap>kartezia <tld/>o</kap>
<snc>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<dif>
(de du aroj <em>E</em> kaj <em>F</em>)
<ref tip="super" cel="ar.0o.MAT">Aro</ref> de &ccirc;iuj
<ref tip="prt" cel="par.0o.MAT">paroj</ref>, kies unua
termo apartenas al <em>E</em> kaj dua termo apartenas al
<em>F</em>:
<ekz>
la kartezian <tld/>on de <em>E</em> kaj <em>F</em> oni signas
per <em>E</em>&#xD7;<em>F</em>.
</ekz>
</dif>
<rim>
La nocion eblas vastigi al <tld/>o de pli ol du aroj. Ekz-e la
<tld/>o <em>E</em>&#xd7;<em>F</em>&#xd7;<em>G</em> estas aro de
&ccirc;iuj <ref cel="op.0o.vico">opoj</ref> (x,y,z) kun
x&#x2208;<em>E</em>, y&#x2208;<em>F</em>, z&#x2208;<em>G</em>.
Eblas diri anka&ubreve;, ke &gcirc;i estas difinita kiel la duobla
<tld/>o (<em>E</em>&#xd7;<em>F</em>)&#xd7;<em>G</em> a&ubreve;
<em>E</em>&#xd7;(<em>F</em>&#xd7;<em>G</em>), kiujn oni arbitre
elektas identigi. Notu, ke la kartezian <tld/>on de n identaj aroj
<em>E</em> oni kutime signas per <em>E</em><sup>n</sup>.
</rim>
<ref tip="prt" cel="rilat.0o.MAT">rilato</ref>
</snc>
<trd lng="fr">produit cart&eacute;sien</trd>
<trd lng="ru">&c_d;&c_je;&c_k;&c_a;&c_r;&c_t;&c_o;&c_v;&c_o;
&c_p;&c_r;&c_o;&c_i;&c_z;&c_v;&c_je;&c_d;&c_je;&c_n;&c_i;&c_je;</trd>
</drv>
</drv>

<drv mrk="produt.skalara0o">
<kap>skalara <tld/>o</kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<snc mrk="produt.skalara0o.operacio">
<dif>
<klr>(super <ref cel="spac.vektora0o">vektora spaco</ref>
<em>E</em>)</klr>
Tia <ref cel="linear.plur0a">dulineara</ref>
<ref cel="simetr.0a.bildigo">simetria</ref>
<ref cel="form.0o.bildigo">formo</ref> &phi;, ke
&phi;(x,x)&#x2265;0 por &ccirc;iuj x&#x2208;<em>E</em>, kaj
egalas al nulo, nur se x=0.
</dif>
<ref tip="sin" cel="multip.skalara0o">skalara multipliko;</ref>
<ref tip="vid" cel="spac.euxklida0o">e&ubreve;klida spaco.</ref>
</snc>
<snc mrk="produt.skalara0o.rezulto">
<dif>
<klr>(de du vektoroj x, y)</klr> La bildo de (x,y) per
skalara <tld/>o <sncref ref="produt.skalara0o.operacio"/>:
<ekz>
la skalaran <tld/>on de x kaj y oni signas foje per x.y,
foje per &lt;x|y&gt;.
</ekz>
</dif>
</snc>
<trd lng="fr">produit scalaire</trd>
<trd lng="ru">&c_s;&c_k;&c_a;&c_l;&c_ja;&c_r;&c_n;&c_o;&c_je;
<drv mrk="produt.skalara0o">
<kap>skalara <tld/>o</kap>
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
<snc mrk="produt.skalara0o.operacio">
<dif>
<klr>(super reela <ref cel="spac.vektora0o">vektora spaco</ref>
<em>E</em>)</klr>
Tia <ref cel="linear.plur0a">dulineara</ref>
<ref cel="simetr.0a.bildigo">simetria</ref>
<ref cel="form.0o.bildigo">formo</ref> &phi;, ke
&phi;(x,x)&#x2265;0 por &ccirc;iuj x&#x2208;<em>E</em>, kaj
egalas al nulo, nur se x=0.
</dif>
<ref tip="sin" cel="multip.skalara0o">skalara multipliko;</ref>
<refgrp tip="vid">
<ref cel="spac.euxklida0o">e&ubreve;klida spaco</ref>,
<ref cel="norm.0o.MAT">normo</ref>.
</refgrp>
</snc>
<snc mrk="produt.skalara0o.rezulto">
<dif>
<klr>(de du vektoroj x, y)</klr> La bildo de (x,y) per
skalara <tld/>o <sncref ref="produt.skalara0o.operacio"/>:
<ekz>
la skalaran <tld/>on de x kaj y oni signas foje per x.y,
foje per &lt;x|y&gt;.
</ekz>
</dif>
</snc>
<trd lng="fr">produit scalaire</trd>
<trd lng="ru">&c_s;&c_k;&c_a;&c_l;&c_ja;&c_r;&c_n;&c_o;&c_je;
&c_p;&c_r;&c_o;&c_i;&c_z;&c_v;&c_je;&c_d;&c_je;&c_n;&c_i;&c_je;</trd>
</drv>
</drv>

</art>
</art>
<!--
$Log$
Revision 1.9 2000/11/24 17:11:59 revo
Marc Bavant: +drv skalara ~o
Revision 1.8 2000/10/07 16:12:04 revo
Marc Bavant: rim pri vastigo al pli ol du aroj
Expand Down

0 comments on commit 03422a0

Please sign in to comment.