Skip to content

Commit

Permalink
Yury Finkel: +trd ru
Browse files Browse the repository at this point in the history
  • Loading branch information
revo committed Sep 7, 2005
1 parent e9bfe74 commit 6186ef7
Show file tree
Hide file tree
Showing 7 changed files with 87 additions and 66 deletions.
14 changes: 10 additions & 4 deletions revo/akord.xml
Expand Up @@ -110,6 +110,12 @@
<trd>acordar</trd>,
<trd>estar de acordo</trd>
</trdgrp>
<trdgrp lng="ru">
<trd>&c_b;&c_y;&c_t;&c_mol; &c_v; <ind>&c_s;&c_o;&c_g;&c_l;&c_a;&c_s;&c_i;&c_i;</ind></trd>,
<trd>&c_p;&c_o;&c_d;&c_h;&c_o;&c_d;&c_i;&c_t;&c_mol;<klr tip="amb"> (&c_o;&c_d;&c_i;&c_n; &c_k; &c_d;&c_r;&c_u;&c_g;&c_o;&c_m;&c_u;)</klr></trd>,
<trd>&c_s;&c_o;&c_ch;&c_je;&c_t;&c_a;&c_t;&c_mol;&c_s;&c_ja;</trd>,
<trd>&c_g;&c_a;&c_r;&c_m;&c_o;&c_n;&c_i;&c_r;&c_o;&c_v;&c_a;&c_t;&c_mol;</trd>
</trdgrp>
<trd lng="sk">by&tcaron; v <ind>s&uacute;lade</ind></trd>
<trd lng="sv">&ouml;verensst&auml;mma</trd>
</drv>
Expand Down Expand Up @@ -185,7 +191,7 @@
<trd lng="en">come in accordance</trd>
<trd lng="fr">se mettre d'<ind>accord</ind></trd>
<trd lng="pt">entrar em acordo</trd>
<trd lng="ru">&c_p;&c_r;&c_i;&c_h;&c_o;&c_d;&c_i;&c_t;&c_mol; &c_k;
<trd lng="ru">&c_p;&c_r;&c_i;&c_h;&c_o;&c_d;&c_i;&c_t;&c_mol; &c_k;
<ind>&c_s;&c_o;&c_g;&c_l;&c_a;&c_s;&c_i;&c_ju;</ind></trd>
<trd lng="sk">zladi&tcaron; sa</trd>
</snc>
Expand All @@ -207,6 +213,9 @@
</art>
<!--
$Log$
Revision 1.23 2005/04/27 16:33:17 revo
Raul Salinas Monteagudo: +trd ca; korekto trd fr
Revision 1.22 2004/09/06 16:35:17 revo
Dmitri Gabinski: +trd be
Expand All @@ -223,8 +232,5 @@ Revision 1.18 2003/02/07 17:31:09 revo
Ulrich Fellmann: + 9 pliaj trd=de kaj kor en trd=en (came -> come)
Revision 1.17 2002/10/01 16:34:12 revo
Christopher Zervic: + ang
Revision 1.16 2002/05/15 16:43:03 revo
-->
</vortaro>
105 changes: 54 additions & 51 deletions revo/angul.xml
Expand Up @@ -12,8 +12,9 @@
<fnt><bib>MatTerm</bib><lok>p. 26</lok></fnt>
<uzo tip="klr">(elementa geometrio)</uzo>
<dif>
Ebena <ref tip="super" cel="surfac.0o.MAT">surfaco</ref>, kiun limas du
<ref cel="rekt.duon0o">duonrektoj</ref> kun komuna origino.
Ebena <ref tip="super" cel="surfac.0o.MAT">surfaco</ref>,
kiun limas du <ref cel="rekt.duon0o">duonrektoj</ref> kun
komuna origino.
</dif>
<refgrp tip="sin">
<ref cel="sektor.0o.de_ebeno">sektoro</ref>;
Expand Down Expand Up @@ -89,13 +90,13 @@
<trdgrp lng="pl">
<trd>miara k&aogonek;ta</trd>,
<trd>k&aogonek;t</trd>
</trdgrp>
</trdgrp>
</subsnc>
<rim>
La nocio <ctl><tld/>o</ctl> estas eble unu el la plej multformaj en
matematiko, celanta iamaniere karakterizi la komunan
<ctl>klini&gcirc;on</ctl> de du sin sekcantaj linioj (ne nur rektaj, ne
nur ebenaj), do ne eblis &ccirc;i tie detale prezenti &ccirc;iujn
matematiko, celanta iamaniere karakterizi la komunan
<ctl>klini&gcirc;on</ctl> de du sin sekcantaj linioj (ne nur rektaj, ne
nur ebenaj), do ne eblis &ccirc;i tie detale prezenti &ccirc;iujn
facetojn de la nocio.
La unua senco rilatas al la tradicia prezento de <tld/>o kiel figuro. La
dua provas konservi el la unua nur la esencajn trajtojn, en maniero
Expand All @@ -110,7 +111,7 @@
</bld>
<trd lng="es">&aacute;ngulo</trd>
<trd lng="fr">angle</trd>
<trd lng="hu">sz&ouml;g</trd>
<trd lng="hu">sz&ouml;g</trd>
<trd lng="pl">k&aogonek;t</trd>
</snc>
<snc mrk="angul.0o.KOMUNE">
Expand All @@ -134,7 +135,7 @@
en malproksima <tld/>o sur la kamparo vivis iam...
</ekz>
</dif>
<trd lng="hu">zug</trd>
<trd lng="hu">zug</trd>
<trd lng="sk">k&uacute;t</trd>
</snc>
<snc mrk="angul.0o.nedifinita">
Expand All @@ -148,8 +149,8 @@
<trd lng="hu">sarok</trd>
</snc>
<trdgrp lng="be">
<trd>&c_v;&c_u;&c_g;&c_a;&c_l;</trd>,
<trd>&c_k;&c_u;&c_t;</trd>,
<trd>&c_v;&c_u;&c_g;&c_a;&c_l;</trd>,
<trd>&c_k;&c_u;&c_t;</trd>,
<trd>&c_r;&c_o;&c_g;</trd>
</trdgrp>
<trdgrp lng="cs">
Expand Down Expand Up @@ -178,7 +179,7 @@
<snc>
<dif>
<klr>(p.p. <ref cel="form.trans0o.MAT">transformo</ref>)</klr>
Tia, ke la mezuro de <ref cel="angul.0o.MAT"><tld/>oj</ref> restas
Tia, ke la mezuro de <ref cel="angul.0o.MAT"><tld/>oj</ref> restas
per &gcirc;i sen&scirc;an&gcirc;a:
<ekz>
la projekcioj ne estas <tld/>fidelaj;
Expand All @@ -197,11 +198,11 @@
</trdgrp>
<trd lng="en">conformal<klr tip="ind"> (transformation)</klr></trd>
<trd lng="fr"><klr tip="ind">(transformation) </klr>conforme</trd>
<trd lng="hu">sz&ouml;gtart&oacute;</trd>
<trd lng="hu">sz&ouml;gtart&oacute;</trd>
<trdgrp lng="pl">
<trd><klr tip="amb">(przekszta&lstroke;cenie) </klr>wiernok&aogonek;tne</trd>,
<trd><klr tip="amb">(przekszta&lstroke;cenie) </klr>konforemne</trd>
</trdgrp>
</trdgrp>
<trd lng="ru">&c_k;&c_o;&c_n;&c_f;&c_o;&c_r;&c_m;&c_n;&c_o;&c_je;<klr tip="amb"> (&c_p;&c_r;&c_je;&c_o;&c_b;&c_r;&c_a;&c_z;&c_o;&c_v;&c_a;&c_n;&c_i;&c_je;)</klr></trd>
</drv>

Expand All @@ -212,15 +213,15 @@
<snc>
<dif>
<klr>(p.p. <ref cel="angul.tri0o">tri<tld/>o</ref>)</klr>
Kies &ccirc;iuj <ref cel="angul.0o.figuro"><tld/>oj</ref> estas
Kies &ccirc;iuj <ref cel="angul.0o.figuro"><tld/>oj</ref> estas
akutaj (a&ubreve; maksimume ortaj).
</dif>
</snc>
<trd lng="cs">ostro&uacute;hl&yacute;</trd>
<trd lng="de">spitzwinklig</trd>
<trd lng="en">acute<klr tip="ind"> (acute-angled)</klr></trd>
<trd lng="fr">acutangle</trd>
<trd lng="hu">hegyessz&ouml;g&udblac;</trd>
<trd lng="hu">hegyessz&ouml;g&udblac;</trd>
<trd lng="pl">ostrok&aogonek;tny</trd>
<trd lng="ru">&c_o;&c_s;&c_t;&c_r;&c_o;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_y;&c_j;</trd>
<trd lng="sk">ostrouhl&yacute;</trd>
Expand Down Expand Up @@ -255,7 +256,7 @@
<fnt><bib>MatTerm</bib><lok>p. 26</lok></fnt>
<snc>
<dif>
<ref cel="angul.ort0a">Ort<tld/>a</ref>
<ref cel="angul.ort0a">Ort<tld/>a</ref>
<ref tip="super" cel="parale2.0o">paralelogramo</ref>:
<ekz>
&ccirc;iuj <tld/>oj de ort<tld/>o estas ortaj.
Expand All @@ -267,26 +268,26 @@
Necesas interpreti la vorton <ctl>ort<tld/>o</ctl>, kiel
<ctl>(kvarlatero), kies (&ccirc;iuj) <tld/>oj estas ortaj</ctl>, do eblas
ripro&ccirc;i al &ccirc;i tiu formo troan elipsecon, sed entute temas
pri bone formita kaj tradicia formo, vortfare tre proksima al la
pli internacia <ctl>rekt<tld/>o</ctl>. Pri la nekredeblaj
polemikoj &ccirc;irka&ubreve; tiu &ccirc;i termino
pri bone formita kaj tradicia formo, vortfare tre proksima al la
pli internacia <ctl>rekt<tld/>o</ctl>. Pri la nekredeblaj
polemikoj &ccirc;irka&ubreve; tiu &ccirc;i termino
vd <fnt><bib>MatStokTerm</bib><lok>p. 101</lok></fnt>. Sekve
de ili Reiers&oslash;l proponis la nekonvinkan formon
<ctl>ortogramo</ctl>, aperanta ekz-e en
de ili Reiers&oslash;l proponis la nekonvinkan formon
<ctl>ortogramo</ctl>, aperanta ekz-e en
<fnt><bib>EKV</bib><lok>&para;320</lok></fnt>.
</rim>
<rim>
Ni aldone rimarkigu, ke nekvadratan ort<tld/>on oni foje nomas
<ctl>oblongo</ctl><fnt><bib>MatVort</bib></fnt>. Pri &ccirc;i tiu
ekskluziviga sistemo de nomado vd rimarkon sub
ekskluziviga sistemo de nomado vd rimarkon sub
<ref cel="romboi.0o">romboido</ref>.
</rim>
</snc>
<trd lng="be">&c_p;&c_r;&c_a;&c_m;&c_a;&c_v;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_ib;&c_k;</trd>
<trd lng="de">Rechteck</trd>
<trd lng="en">rectangle</trd>
<trd lng="fr">rectangle<klr tip="ind"> (subst.)</klr></trd>
<trd lng="hu">t&eacute;glalap</trd>
<trd lng="hu">t&eacute;glalap</trd>
<trd lng="nl">rechthoek</trd>
<trd lng="pl">prostok&aogonek;t</trd>
<trd lng="ru">&c_p;&c_r;&c_ja;&c_m;&c_o;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_i;&c_k;</trd>
Expand All @@ -311,7 +312,7 @@
<trd lng="de">rechtwinklig</trd>
<trd lng="en">right-angled</trd>
<trd lng="fr">rectangle<klr tip="ind"> (adj.)</klr></trd>
<trd lng="hu">der&eacute;ksz&ouml;g&udblac;</trd>
<trd lng="hu">der&eacute;ksz&ouml;g&udblac;</trd>
<trd lng="nl">rechthoekig</trd>
<trd lng="pl">prostok&aogonek;tny</trd>
<trd lng="ru">&c_p;&c_r;&c_ja;&c_m;&c_o;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_y;&c_j;</trd>
Expand All @@ -326,8 +327,9 @@
<uzo tip="stl">EVI</uzo>
<ref tip="dif" cel="later.plur0o">plurlatero.</ref>
</snc>
<trd lng="hu">soksz&ouml;g</trd>
<trd lng="hu">soksz&ouml;g</trd>
<trd lng="sk">mnohouholn&iacute;k</trd>
<trd lng="ru">&c_m;&c_n;&c_o;&c_g;&c_o;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_i;&c_k;</trd>
</drv>

<drv mrk="angul.rekt0o">
Expand All @@ -341,7 +343,7 @@
<trd lng="de">Rechteck</trd>
<trd lng="en">rectangle</trd>
<trd lng="fr">rectangle<klr tip="ind"> (subst.)</klr></trd>
<trd lng="hu">der&eacute;ksz&ouml;g</trd>
<trd lng="hu">der&eacute;ksz&ouml;g</trd>
<trd lng="nl">rechthoek</trd>
<trd lng="pl">prostok&aogonek;t</trd>
<trd lng="ru">&c_p;&c_r;&c_ja;&c_m;&c_o;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_i;&c_k;</trd>
Expand Down Expand Up @@ -390,7 +392,7 @@
<trd lng="de">Dreieck</trd>
<trd lng="en">triangle</trd>
<trd lng="fr">triangle</trd>
<trd lng="hu">h&aacute;romsz&ouml;g</trd>
<trd lng="hu">h&aacute;romsz&ouml;g</trd>
<trd lng="it">triangolo</trd>
<trd lng="nl">driehoek</trd>
<trd lng="pl">tr&oacute;jk&aogonek;t</trd>
Expand All @@ -408,11 +410,12 @@
</ekz>
</dif>
<trdgrp lng="be">
<trd>&c_t;&c_r;&c_o;&c_h;&c_k;&c_u;&c_t;&c_n;&c_y;</trd>,
<trd>&c_t;&c_r;&c_o;&c_h;&c_k;&c_u;&c_t;&c_n;&c_y;</trd>,
<trd>&c_t;&c_r;&c_o;&c_h;&c_v;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_y;</trd>
</trdgrp>
<trd lng="fr">triangulaire</trd>
<trd lng="hu">h&aacute;romsz&ouml;g&udblac;</trd>
<trd lng="hu">h&aacute;romsz&ouml;g&udblac;</trd>
<trd lng="ru">&c_t;&c_r;&c_je;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_y;&c_j;</trd>
</snc>
<snc mrk="angul.tri0a.matrico">
<uzo tip="fak">MAT</uzo>
Expand All @@ -432,7 +435,7 @@
<trd lng="de">Dreiecks-<klr tip="amb">(matrix)</klr></trd>
<trd lng="en">triangular<klr tip="ind"> (matrix)</klr></trd>
<trd lng="fr"><klr tip="ind">(matrice) </klr>triangulaire</trd>
<trd lng="hu">h&aacute;romsz&ouml;g- <klr tip="ind">(m&aacute;trix)</klr></trd>
<trd lng="hu">h&aacute;romsz&ouml;g- <klr tip="ind">(m&aacute;trix)</klr></trd>
<trd lng="pl"><klr tip="amb">(macierz) </klr>tr&oacute;jk&aogonek;tna</trd>
<trd lng="ru">&c_t;&c_r;&c_je;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_a;&c_ja;<klr tip="amb"> (&c_m;&c_a;&c_t;&c_r;&c_i;&c_c;&c_a;)</klr></trd>
<trd lng="sk">trojuholn&iacute;kov&yacute;</trd>
Expand All @@ -446,14 +449,14 @@
<snc>
<dif>
<klr>(rilate al <ref cel="cirkl.0o.linio">cirklo <sncref/></ref>)</klr>
<ref tip="super" cel="angul.0o.MAT"><tld lit="A"/>o</ref>,
<ref tip="super" cel="angul.0o.MAT"><tld lit="A"/>o</ref>,
kies vertico koincidas kun la centro de la cirklo.
</dif>
</snc>
<trd lng="de">Mittelpunktswinkel</trd>
<trd lng="en">central <ind>angle</ind></trd>
<trd lng="fr"><ind>angle</ind> au centre</trd>
<trd lng="hu">k&ouml;z&eacute;ponti <ind>sz&ouml;g</ind></trd>
<trd lng="hu">k&ouml;z&eacute;ponti <ind>sz&ouml;g</ind></trd>
<trd lng="pl">k&aogonek;t &sacute;rodkowy</trd>
<trd lng="ru">&c_c;&c_je;&c_n;&c_t;&c_r;&c_a;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_y;&c_j; <ind>&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;</ind></trd>
<trd lng="sk">stredov&yacute; <ind>uhol</ind></trd>
Expand All @@ -466,7 +469,7 @@
<snc>
<dif>
<klr>(rilate al <ref cel="cirkl.0o.linio">cirklo <sncref/></ref>)</klr>
<ref tip="super" cel="angul.0o.MAT"><tld lit="A"/>o</ref>,
<ref tip="super" cel="angul.0o.MAT"><tld lit="A"/>o</ref>,
kies vertico situas sur la cirklo:
<ekz>
cirkonferenca <tld/>o, <ref cel="trancx.de0i.MAT">detran&ccirc;anta</ref>
Expand All @@ -477,10 +480,10 @@
<trd lng="de">Umfangswinkel</trd>
<trd lng="en"><ind>angle</ind> at circumference</trd>
<trd lng="fr"><ind>angle</ind> inscrit</trd>
<trd lng="hu">ker&uuml;leti <ind>sz&ouml;g</ind></trd>
<trd lng="hu">ker&uuml;leti <ind>sz&ouml;g</ind></trd>
<trdgrp lng="pl">
<trd>k&aogonek;t wpisany</trd>,
<trd>k&aogonek;t obwodowy</trd></trdgrp>
<trd>k&aogonek;t obwodowy</trd></trdgrp>
<trd lng="ru">&c_v;&c_p;&c_i;&c_s;&c_a;&c_n;&c_n;&c_y;&c_j; <ind>&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;</ind></trd>
<trd lng="sk">obvodov&yacute; <ind>uhol</ind></trd>
</drv>
Expand All @@ -494,7 +497,7 @@
<trd lng="de">ebener <ind>Winkel</ind></trd>
<trd lng="en">plane <ind>angle</ind></trd>
<trd lng="fr">angle plan</trd>
<trd lng="hu">s&iacute;ksz&ouml;g</trd>
<trd lng="hu">s&iacute;ksz&ouml;g</trd>
<trd lng="pl">k&aogonek;t p&lstroke;aski</trd>
<trd lng="ru">&c_p;&c_l;&c_o;&c_s;&c_k;&c_i;&c_j; <ind>&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;</ind></trd>
<trd lng="sk">rovinn&yacute; uhol</trd>
Expand All @@ -507,12 +510,12 @@
<dif>
Tabelo, prezentanta la nombrojn de
<ref cel="kombin.0ajxo.MAT">kombina&jcirc;oj</ref> de <frm><k>n</k></frm>
po <frm><k>p</k></frm>, la&ubreve; tia triangula tabelo de nombroj, ke
po <frm><k>p</k></frm>, la&ubreve; tia triangula tabelo de nombroj, ke
la nombro <frm>K<sup><k>p</k></sup><sub><k>n</k></sub></frm>,
situanta &ccirc;e la intersekco de linio <frm><k>n</k></frm> kaj
kolumno <frm><k>k</k></frm>, egalas al la sumo
<frm>K<sup><k>p</k>-1</sup><sub><k>n</k>-1</sub> +
K<sup><k>p</k></sup><sub><k>n</k>-1</sub></frm>
situanta &ccirc;e la intersekco de linio <frm><k>n</k></frm> kaj
kolumno <frm><k>k</k></frm>, egalas al la sumo
<frm>K<sup><k>p</k>-1</sup><sub><k>n</k>-1</sub> +
K<sup><k>p</k></sup><sub><k>n</k>-1</sub></frm>
de du nombroj de la anta&ubreve;a linio.
</dif>
<refgrp tip="vid">
Expand All @@ -533,7 +536,7 @@
<trd>binomial <ind>array</ind></trd>
</trdgrp>
<trd lng="fr">triangle <klr tip="amb">(arithm&eacute;tique)</klr> de Pascal</trd>
<trd lng="hu">Pascal-<ind>h&aacute;romsz&ouml;g</ind></trd>
<trd lng="hu">Pascal-<ind>h&aacute;romsz&ouml;g</ind></trd>
<trd lng="pl">tr&oacute;jk&aogonek;t Pascala</trd>
<trd lng="ru"><klr tip="amb">(&c_a;&c_r;&c_i;&c_f;&c_m;&c_je;&c_t;&c_i;&c_ch;&c_je;&c_s;&c_k;&c_i;&c_j;)</klr> &c_t;&c_r;&c_je;&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;&c_mol;&c_n;&c_i;&c_k; &c_P;&c_a;&c_s;&c_k;&c_a;&c_l;&c_ja;</trd>
<trd lng="sk">Pascalov <ind>trojuholn&iacute;k</ind></trd>
Expand All @@ -548,8 +551,8 @@
<klr>(de punkto <frm>M</frm> en
<ref cel="eben.afina0o">afina ebeno</ref>)</klr>
Mezuro de la <ref cel="angul.0o.MAT"><tld/>o</ref> inter
la <ref cel="aks.polusa0o">polusa akso</ref> kaj la duonrekto
<frm>OM</frm>, kie <frm>O</frm> estas la
la <ref cel="aks.polusa0o">polusa akso</ref> kaj la duonrekto
<frm>OM</frm>, kie <frm>O</frm> estas la
<ref cel="origin.0o.de_polusa_koordinatsistemo">origino</ref>:
<ekz>
polusa <tld/>o estas la dua koordinato en la polusa
Expand All @@ -567,9 +570,9 @@
<trd>azimuth <ind>angle</ind></trd>,
<trd>polar <ind>angle</ind></trd>,
<trd>amplitude<klr tip="ind"> (azimuth angle)</klr></trd>
</trdgrp>
</trdgrp>
<trd lng="fr">angle polaire</trd>
<trd lng="hu">k&ouml;z&eacute;pponti sz&ouml;g</trd>
<trd lng="hu">k&ouml;z&eacute;pponti sz&ouml;g</trd>
<trd lng="pl">amplituda<klr tip="ind"> (wsp&oacute;&lstroke;rz&eogonek;dna biegunowa)</klr></trd>
<trd lng="ru">&c_p;&c_o;&c_l;&c_ja;&c_r;&c_n;&c_y;&c_j; <ind>&c_u;&c_g;&c_o;&c_l;</ind></trd>
</drv>
Expand All @@ -581,8 +584,8 @@
<snc>
<dif>
<ref tip="super" cel="solid.0o.geometrio">Solido</ref>, naskita de
&ccirc;iuj <ref cel="rekt.duon0o">duonrektoj</ref> kun komuna
origino <frm>O</frm>, trairantaj ian parton de
&ccirc;iuj <ref cel="rekt.duon0o">duonrektoj</ref> kun komuna
origino <frm>O</frm>, trairantaj ian parton de
<ref cel="sfer.0o.surfaco">sfero</ref> kun centro en <frm>O</frm>:
<ekz>
duedro, triedro, solido limata de duonkonusa surfaco estas solidaj
Expand All @@ -604,6 +607,9 @@
</art>
<!--
$Log$
Revision 1.65 2005/08/13 16:33:14 revo
Jozefo Horvath: +trd hu
Revision 1.64 2005/01/14 17:31:04 revo
Vito Redsky: pl trd polusa angulo l=&lstroke;
Expand All @@ -620,8 +626,5 @@ Marc Bavant: plur~o: -rim (jam sub plurlatero)
Revision 1.59 2003/04/07 16:34:02 revo
Marc Bavant: ~o (figuro): kor ref al sektoro; ort~o: mod rim; cirkonferenca ~o: kor ekz
Revision 1.58 2003/03/30 16:30:53 revo
Marc Bavant: ort~o: +rim, +ref al rekt~o
Revision 1.57 2003/03/23 17:32:25 revo
Marc Bavant: ort~a: kor trd de
-->
</vortaro>

0 comments on commit 6186ef7

Please sign in to comment.