-
Notifications
You must be signed in to change notification settings - Fork 1
/
poiBSv.html
2263 lines (2240 loc) · 169 KB
/
poiBSv.html
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
281
282
283
284
285
286
287
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318
319
320
321
322
323
324
325
326
327
328
329
330
331
332
333
334
335
336
337
338
339
340
341
342
343
344
345
346
347
348
349
350
351
352
353
354
355
356
357
358
359
360
361
362
363
364
365
366
367
368
369
370
371
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
401
402
403
404
405
406
407
408
409
410
411
412
413
414
415
416
417
418
419
420
421
422
423
424
425
426
427
428
429
430
431
432
433
434
435
436
437
438
439
440
441
442
443
444
445
446
447
448
449
450
451
452
453
454
455
456
457
458
459
460
461
462
463
464
465
466
467
468
469
470
471
472
473
474
475
476
477
478
479
480
481
482
483
484
485
486
487
488
489
490
491
492
493
494
495
496
497
498
499
500
501
502
503
504
505
506
507
508
509
510
511
512
513
514
515
516
517
518
519
520
521
522
523
524
525
526
527
528
529
530
531
532
533
534
535
536
537
538
539
540
541
542
543
544
545
546
547
548
549
550
551
552
553
554
555
556
557
558
559
560
561
562
563
564
565
566
567
568
569
570
571
572
573
574
575
576
577
578
579
580
581
582
583
584
585
586
587
588
589
590
591
592
593
594
595
596
597
598
599
600
601
602
603
604
605
606
607
608
609
610
611
612
613
614
615
616
617
618
619
620
621
622
623
624
625
626
627
628
629
630
631
632
633
634
635
636
637
638
639
640
641
642
643
644
645
646
647
648
649
650
651
652
653
654
655
656
657
658
659
660
661
662
663
664
665
666
667
668
669
670
671
672
673
674
675
676
677
678
679
680
681
682
683
684
685
686
687
688
689
690
691
692
693
694
695
696
697
698
699
700
701
702
703
704
705
706
707
708
709
710
711
712
713
714
715
716
717
718
719
720
721
722
723
724
725
726
727
728
729
730
731
732
733
734
735
736
737
738
739
740
741
742
743
744
745
746
747
748
749
750
751
752
753
754
755
756
757
758
759
760
761
762
763
764
765
766
767
768
769
770
771
772
773
774
775
776
777
778
779
780
781
782
783
784
785
786
787
788
789
790
791
792
793
794
795
796
797
798
799
800
801
802
803
804
805
806
807
808
809
810
811
812
813
814
815
816
817
818
819
820
821
822
823
824
825
826
827
828
829
830
831
832
833
834
835
836
837
838
839
840
841
842
843
844
845
846
847
848
849
850
851
852
853
854
855
856
857
858
859
860
861
862
863
864
865
866
867
868
869
870
871
872
873
874
875
876
877
878
879
880
881
882
883
884
885
886
887
888
889
890
891
892
893
894
895
896
897
898
899
900
901
902
903
904
905
906
907
908
909
910
911
912
913
914
915
916
917
918
919
920
921
922
923
924
925
926
927
928
929
930
931
932
933
934
935
936
937
938
939
940
941
942
943
944
945
946
947
948
949
950
951
952
953
954
955
956
957
958
959
960
961
962
963
964
965
966
967
968
969
970
971
972
973
974
975
976
977
978
979
980
981
982
983
984
985
986
987
988
989
990
991
992
993
994
995
996
997
998
999
1000
<!DOCTYPE html>
<html lang="sv">
<head>
<meta http-equiv="Content-Type" content="text/html;charset=UTF-8">
<title>Hiking Kullaberg</title>
<meta name="viewport" content="width=device-width, user-scalable=no, initial-scale=1.0, minimum-scale=1.0, maximum-scale=1.0">
<link rel="canonical" href="https://xtreemze.github.io/KullabergApp/poiSv.html" />
<!--
███████ █████ ██ ██ ██ ██████ ██████ ███ ██
██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ████ ██
█████ ███████ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██
██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██
██ ██ ██ ████ ██ ██████ ██████ ██ ████
-->
<link rel="apple-touch-icon" sizes="180x180" href="https://xtreemze.github.io/KullabergApp/apple-touch-icon.png">
<link rel="icon" type="image/png" href="https://xtreemze.github.io/KullabergApp/favicon-32x32.png" sizes="32x32">
<link rel="icon" type="image/png" href="https://xtreemze.github.io/KullabergApp/favicon-16x16.png" sizes="16x16">
<link rel="manifest" href="manifest.json">
<link rel="mask-icon" href="https://xtreemze.github.io/KullabergApp/safari-pinned-tab.svg" color="#0d47a1">
<meta name="apple-mobile-web-app-title" content="Kullaberg">
<meta name="application-name" content="Kullaberg">
<meta name="msapplication-TileColor" content="#603cba">
<meta name="msapplication-TileImage" content="https://xtreemze.github.io/KullabergApp/mstile-310x310.png">
<meta name="msapplication-config" content="https://xtreemze.github.io/KullabergApp/browserconfig.xml">
<meta name="theme-color" content="#0d47a1">
<!--
███████ ██████ ██████ ██ ██████ ████████
██ ██ ██ ██ ██ ██ ██ ██
███████ ██ ██████ ██ ██████ ██
██ ██ ██ ██ ██ ██ ██
███████ ██████ ██ ██ ██ ██ ██
-->
<script src="js/jquery-3.2.1.min.js" charset="utf-8"></script>
<script src="js/materialize.min.js" charset="utf-8"></script>
<!-- <link rel="stylesheet" href="main.css"> </head> -->
<body class="grey lighten-4">
<!--
███ ██ █████ ██ ██
████ ██ ██ ██ ██ ██
██ ██ ██ ███████ ██ ██
██ ██ ██ ██ ██ ██ ██
██ ████ ██ ██ ████
-->
<header class="navbar trails z-depth-2">
<nav class="blue darken-4" role="navigation">
<div class="nav-wrapper">
<a class="brand-logo" id="logo-container">
<span class="kullaberg">
<img class="left logoImg responsive-img turn" src="img/asterisk.svg" alt="Kullaberg" />Hiking Kullaberg</span>
</a>
<ul class="right hide-on-med-and-down">
<!-- <li><a onclick="showNotification();">Notify</a></li> -->
<!-- <li> <a href="newsSv.html">Nyheter</a> </li> -->
<li>
<a href="https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=10IJQKK7eBWFNJkw5mK7-oyR5KX4">Öppna i Google Maps</a>
</li>
<li>
<a onclick="flashContact();">Kontakt</a>
</li>
</ul>
</div>
</nav>
<!--
███████ █████ ██████
██ ██ ██ ██ ██
█████ ███████ ██████
██ ██ ██ ██ ██
██ ██ ██ ██████
-->
<div class="fixed-action-btn click-to-toggle trails">
<a class="btn-floating btn-large red darken-2 scale-transition scale-out">
<div class="nav-icon4">
<span></span>
<span></span>
<span></span>
<span></span>
</div>
</a>
<ul>
<!-- <li><a class="btn-floating purple darken-2 tooltipped"
data-position="left"
data-delay="50"
data-tooltip="Notify"
onclick="showNotification();"><i class="mdi mdi-vibrate"></i></a></li> -->
<!-- <li> <a class="btn-floating green darken-2 tooltipped" data-position="left"
data-delay="50" data-tooltip="Nyheter" href="newsSv.html"><i class="mdi mdi-newspaper"></i></a> </li> -->
<li>
<a class="btn-floating green darken-2 tooltipped" data-position="left" data-delay="50" data-tooltip="Öppna i Google Maps"
href="https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=10IJQKK7eBWFNJkw5mK7-oyR5KX4">
<i class="mdi mdi-map"></i>
</a>
</li>
<li>
<a class="btn-floating yellow darken-2 tooltipped" data-position="left" data-delay="50" data-tooltip="Kontakt" onclick="flashContact();">
<i class="mdi mdi-phone"></i>
</a>
</li>
</ul>
</div>
<!--
████████ █████ ██████ ███████
██ ██ ██ ██ ██ ██
██ ███████ ██████ ███████
██ ██ ██ ██ ██ ██
██ ██ ██ ██████ ███████
-->
<div class="tabSpacer trails">
<section class="tabs-wrapper">
<div class="col s12">
<ul class="tabs tabs-fixed-width">
<li class="tab col s3">
<a href="#trail2" onclick="tabOperation();">Västra Kullaberg</a>
</li>
<li class="tab col s3">
<a href="#trail1" onclick="tabOperation();">Kullaleden</a>
</li>
<li class="tab col s3">
<a href="#trail3" onclick="tabOperation();">Historiska sevärdheter</a>
</li>
</ul>
</div>
</section>
</div>
</header>
<br>
<!--Scripts-->
<!--End Scripts-->
<main class="trails row">
<!--
888 888 888 d8P 888 888 888
888 o 888 888 d8P 888 888 888
888 d8b 888 888 d8P 888 888 888
888 d888b 888 888d88K 888 888 888 888 8888b. 88888b. .d88b. 888d888 .d88b.
888d88888b888 8888888b 888 888 888 888 "88b 888 "88b d8P Y8b 888P" d88P"88b
88888P Y88888 888 Y88b 888 888 888 888 .d888888 888 888 88888888 888 888 888
8888P Y8888 888 Y88b Y88b 888 888 888 888 888 888 d88P Y8b. 888 Y88b 888
888P Y888 888 Y88b "Y88888 888 888 "Y888888 88888P" "Y8888 888 "Y88888
888
Y8b d88P
"Y88P"
-->
<section id="trail2">
<section class="col s12">
<div class="card horizontal">
<div class="blue darken-4 card-image sl5">
<img class="wKulla" src="img/asterisk.svg" alt="Kullaleden">
</div>
<div class="card-stacked">
<div class="card-content">
<div class="flow-text">
<p>Välkommen till Västra Kullaberg.</p>
</div>
</div>
</div>
</div>
</section>
<!-- <section class="col s12 l4 onlineOnly hide-on-med-and-up">
<div class="btn-large blue darken-4 center-align col s12 card"> <a href="https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=10IJQKK7eBWFNJkw5mK7-oyR5KX4
" class="poi white-text"><i class="mdi mdi-map-marker-multiple medium"></i>Alla sevärdheter</a> </div>
</section>
<section class="col s12 l4 onlineOnly hide-on-small-only">
<div class="btn-large blue darken-4 center-align col s12 card"> <a href="embedSv.html
" class="poi white-text"><i class="mdi mdi-map-marker-multiple medium"></i>Alla sevärdheter</a> </div>
</section> -->
<!--
8888888b. .d88888b. 8888888
888 Y88b d88P" "Y88b 888
888 888 888 888 888
888 d88P 888 888 888
8888888P" 888 888 888
888 888 888 888
888 Y88b. .d88P 888
888 "Y88888P" 8888888
888 888 888 d8P 888 888 888
888 o 888 888 d8P 888 888 888
888 d8b 888 888 d8P 888 888 888
888 d888b 888 888d88K 888 888 888 888 8888b. 88888b. .d88b. 888d888 .d88b.
888d88888b888 8888888b 888 888 888 888 "88b 888 "88b d8P Y8b 888P" d88P"88b
88888P Y88888 888 Y88b 888 888 888 888 .d888888 888 888 88888888 888 888 888
8888P Y8888 888 Y88b Y88b 888 888 888 888 888 888 d88P Y8b. 888 Y88b 888
888P Y888 888 Y88b "Y88888 888 888 "Y888888 88888P" "Y8888 888 "Y88888
888
Y8b d88P
"Y88P"
-->
<section id="trail2Poi" class="col s12 m12 l12">
<ul class="collapsible white" data-collapsible="expandable">
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>1: Svarttallar</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/1.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="1: Svarttallar" />
<p>Stigen här, ned mot Åkersberget, slingrar sig fram i en dal mellan block och stenar. Mot sluttningarna finns
täta buskage av slån och fläder där mängder av småfåglar brukar söka skydd. Överallt i dalen finns storvuxna
tallar med förvridna, slingrande stammar och uppsprucken gråaktig bark. Barren i de breda kronorna är långa
och kraftiga. Den art av tall som det här är frågan om heter svarttall (Pinus nigra) och inplanterades
på Kullabergs öppna marker och på andra blåsiga platser längs Öresundskusten under slutet av 1800-talet.</p>
<p> Trädet är mycket tåligt för vind och saltstänk och förekommer i Österrikes alpområden. Enligt senare undersökningar
anses emellertid att den enda naturliga svarttallskogen växer i södra Italien. Hur som helst blev odlingen
av trädet längs Öresund en framgång. Stora delar av Kullaberg täcktes av välvuxna svarttallskogar under
större delen av 1900-talet. Som naturreservat skall berget endast hysa inhemska arter. Detta tillsammans
med att skogarna blåste ned under senare delen av förra seklet gjorde att tallen endast finns kvar på några
få platser, som här. Träden vittnar därmed om en tidigare period i bergets markhistoria. </p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/Svarttallar/@56.300222,12.450683,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x46518a7bfce9ce65:0x758856af4db6afaa!8m2!3d56.300222!4d12.4528717">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.300222,12.452861/@56.3010742,12.4502761,17z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.3002391,12.4528529,3a,75y,235.83h,76.34t/data=!3m7!1e1!3m5!1sZD-SZ_XoBzdmQWGxiGv2oA!2e0!3e2!7i13312!8i6656">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi
mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>2: Åkersberget utsikten / Lahibiagrottan</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/2.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="2: Åkersberget utsikten / Lahibiagrottan"
/>
<p>Vi befinner oss innanför Åkersberget, en kraftig rundad bergstopp ute i havet, som skymtar söderut bakom
buskarna. Berget har fått sitt namn av en åker som en gång fanns här. Den övergavs och växte igen bl.a.
med slånbuskar. På andra sidan staketet har buskarna röjts bort och en betesmark med fin torrängsvegetation
håller på att växa fram. Följ avtagsstigen ner till utsiktsplatsen ovanför stupet genom slånbuskagen som
tuktats av vinden till låga svepande former.</p>
<p>Väl framme kan man blicka ut den västligaste udden och uppleva en av de bästa utsikterna över Kullabergs
steniga och söndersprängda kustbranter. Bergryggar bildar spetsiga uddar och fragment finns kvar ute i
vattnet i form av små öar eller raukar. I vikarna mellan uddarna finns klapperstensfält som på Kullaberg
kallas ”malar”. Namnet kommer av att vågorna får stenarna att rulla mot varandra vilket ger ett karaktäristiskt
ljud. Detta medför också att kanterna på stenarna slipas av så att de blir helt runda. </p>
<p> Kullaberg består av bergarten gnejs som med tiden har spruckit upp både tvärs och längs bergets huvudriktning.
I sprickorna har magma trängt upp och bildat de mörka bergarterna amfibolit och diabas. När man ser ut
över kustlinjen kan man lätt observera denna variation med stråk av ljusröd gnejs och svartbruna amfibolitklippor.
Dessutom är alla klipporna svarta vid vattenlinjen och ett stycke upp. Detta beror på förekomster av mörkfärgad
saltlav (Verrucaria maura). Topparna på stenar och klippor är ofta gulfärgade av exempelvis vägglav (Xanthoria
parietina), som trivs i den kväverika miljö som uppstår av fågelträck. Stenarnas sidor kan vara gråa av
flikiga brosklavar (Ramalina ssp), som uppskattar saltstänk från havet. </p>
<p>Havet har också gröpt ur grottor i bergväggen under en period (Litorinahavet) när havets vattenyta var ca
10 meter högre än nu. Rakt under oss ligger Lahibiagrottan, 6 meter djup, som kan nås om man klättrar ned
vid vägvisaren på brantkrönet till höger. Vid sidan om ligger några mindre grottor. Halvvägs ut mot fyren,
bakom den svarta udden finns ”Silvergrottan” som tillkommit genom stenbrytning. På 1500-talet trodde man
att den glimmerhaltiga bergarten var silvermalm och man gjorde ett försök att bryta denna. Dock visade
det sig ganska snart att man tagit fel. </p>
<p> Fortsätt vandringen längs ”Röda stigen”. Strax före övergången in till betesmarken finns ytterligare en avtagsstig
som leder ned till Åkersberget och Åkerslån, en liten vik som når djupt in i berget. I viken tog men en
gång i land kol. Detta bars sedan, ofta som stora stycken, upp till fyren längs den väg som nu är stig
– ett verkligt slitgöra. Om man behärskar dykning kan man nå en undervattenstig utanför berget från viken.
Där finns typiska bälten av organismer på olika djup i havet väl utvecklade.
</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'57.0%22N+12%C2%B027'09.7%22E/@56.2991723,12.4521454,19z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.2991723!4d12.4526926">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.299139,12.45275/@56.299963,12.450483,17z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.299139,12.45275/@56.2991723,12.4526926,3a,75y,181.47h,83.25t/data=!3m8!1e1!3m6!1skjvvVTExzFukAUlI3e9Lpw!2e0!3e2!6s%2F%2Fgeo3.ggpht.com%2Fcbk%3Fpanoid%3DkjvvVTExzFukAUlI3e9Lpw%26output%3Dthumbnail%26cb_client%3Dmaps_sv.tactile.gps%26thumb%3D2%26w%3D203%26h%3D100%26yaw%3D92.58982%26pitch%3D0%26thumbfov%3D100!7i13312!8i6656!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>3: Ekskogen / Igla mosse</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/3.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="3: Ekskogen / Igla mosse" />
<p>Vi befinner oss på den stora fäladsmarken på västligaste delen av Kullaberg i närheten av Igla mosse. Tidigare
betades området och var öppet. Fram till på 1960-talet fanns det här en planterad svarttallskog men den
blåste ned under kraftiga stormar. Istället planterades ek eftersom detta trädslag anses vara det naturliga
i nordvästra Skåne (se vidare vid punkt 9). Eken är uppblandad med björk, vilket sker naturligt på denna
typ av marker.</p>
<p>Planteringen kommer inte att utvecklas till skog utan ska framöver vara en del av den nyetablerade betesmarken
på Västra Kullaberg. Betesdjuren får gå in i skogen som kommer glesas ut i etapper. Resultatet kommer bli
en öppen hagmark med glest stående ekar, en naturtyp som torde ha varit vanlig på berget före de stora
skogsavverkningarna som följde efter 1500-talets slut. </p>
<p>Om man går genom skogen norrut stöter man på Igla mosse, ett fuktstråk omgivet av sälg och vide med höga
starrarter och våtmarksväxter.
</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'51.2%22N+12%C2%B027'24.3%22E/@56.297556,12.4545613,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.297556!4d12.45675">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.297556,12.45675/@56.2998257,12.4545566,16z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B01'51.2%22N+12%C2%B027'24.3%22E/@56.298288,12.4547804,3a,75y,33.88h,83.64t/data=!3m8!1e1!3m6!1s-s6CVgddTveU%2FVFY1-OJ32sI%2FAAAAAAAAFeI%2F3MLbH_s5wcQ2vBe3u5bXgsJsW9wrGBYpgCJkC!2e4!3e11!6s%2F%2Flh5.googleusercontent.com%2F-s6CVgddTveU%2FVFY1-OJ32sI%2FAAAAAAAAFeI%2F3MLbH_s5wcQ2vBe3u5bXgsJsW9wrGBYpgCJkC%2Fw203-h100-k-no-pi-0-ya138.0897-ro-0-fo100%2F!7i2508!8i1254!4m16!1m10!4m9!1m4!2m2!1d12.4519955!2d56.3013525!4e1!1m3!2m2!1d12.45675!2d56.297556!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.297556!4d12.45675
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>4: Fäladen</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/4.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="4: Fäladen" />
<p>Fram till 1980-talet växte här en högstammig tät svarttallskog som endast lämnade de högsta kullarna och
några gläntor ut mot havet öppna. Kartor från tidigare sekler visar att bergsplatån i stället var en stor
öppen ljunghed med spridda enbuskar, en så kallad fäladsmark. Denna hade under slutet av 1800-talet planterats
igen med svarttall, vilken efterhand bildade skog under 1900-talet.</p>
<p>Inventeringar av svarttallskogens markvegetation på 1970-talet visade att många arter i den ursprungliga
fäladsvegetationen dröjde kvar i gläntor och mellan träd, som trots stora kronor släppte ned en del ljus
till marken. Tanken väcktes att avverka skogen och att genom betning av hygget åter få tillbaka den gamla
heden. Idén realiserades först när all skog blåste ner under kraftiga stormar på 1980-talet. Stormfället
rensades och man satte in får för att beta. Senare kompletterades fåren med nöt av rasen ”Highland Cattle”
som visade sig mer effektiva vad gällde att hålla vegetationen låg. </p>
<p>I dag har heden återuppstått och när man vandrar över vidderna kan man blicka ut över hela yttre udden. Den
tidigare hedens växtarter håller på att sprida sig i den täta gräsvegetation som etablerades när träden
försvann. I början var det mestadels kruståtel som tog över, men nu sprider sig stenmåra, blodrot, liten
blåklocka, grässtjärnblomma, blåbär och ljung - alla arter som hörde hemma på den tidigare fäladen (Deschampsia
flexuosa, Galium saxatile, Potentilla erecta, Campanula rotundifolia, Stellaria graminea, Vaccinium myrtillus,
Calluna vulgaris).
</p>
<p>I och med att heden öppnades frilades ”Stora Hagetornsbacke”, en kulle centralt på heden. På toppen ligger
ett stort flyttblock ditfört av inlandsisen. Detta döptes omkring 1850 till ”Kung Döses sten” och den fungerade
som ett utflyktsmål för dåtidens turister. </p>
<p> Om man tittar åt väster ser man Kullens fyr. Man tror att det har funnits fyrverksamhet i mer än 1 000 år
på Kullaberg. 1561 byggde den danske kungen Fredrik II tre vippfyrar som placerades på Kullen, Anholt och
Skagen. </p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'50.2%22N+12%C2%B027'36.4%22E/@56.297278,12.4579223,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.297278!4d12.460111">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.297278,12.460111/@56.297278,12.4579223,17z/data=!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B01'50.2%22N+12%C2%B027'36.4%22E/@56.2972717,12.4601883,3a,75y,15.81h,84.97t/data=!3m8!1e1!3m6!1sJJzl7PYBqFDmv_tAJOV8Wg!2e0!3e2!6s%2F%2Fgeo2.ggpht.com%2Fcbk%3Fpanoid%3DJJzl7PYBqFDmv_tAJOV8Wg%26output%3Dthumbnail%26cb_client%3Dmaps_sv.tactile.gps%26thumb%3D2%26w%3D203%26h%3D100%26yaw%3D23.15313%26pitch%3D0%26thumbfov%3D100!7i13312!8i6656!4m16!1m10!4m9!1m4!2m2!1d12.4519955!2d56.3013525!4e1!1m3!2m2!1d12.460111!2d56.297278!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.297278!4d12.460111
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>5: Kulla mosse - Grällinge mad</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/5.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="5: Kulla mosse - Grällinge mad"
/>
<p>Nedanför backen i en sprickdal ligger Kulla mosse eller som den traditionellt kallats Grällinge mad. Egentligen
är den varken en ”mosse” eller en ”mad” (=våtmark) utan en sjö med öppet vatten omgivet av ett smalt gungfly
med myrvegetation. Ute i vattnet finns glesa vassar av blåsäv och kaveldun (Schoenoplectus tabaernemontani,
Typha angustifolia).</p>
<p>I mattan av vit- och björnmossa (Sphagnum spp, Polytrichum commune) och längs stranden finns bl.a. olika
starrarter, ängsull, kråkklöver, sileshår och kärrviol (Carex spp, Eriophorum angustifolium, Potentilla
palustris, Drosera rotundifolia, Viola palustris).</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'49.3%22N+12%C2%B027'49.8%22E/@56.297028,12.4616443,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.297028!4d12.463833">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.297028,12.463833/@56.2994356,12.4559583,16z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2970879,12.4640733,3a,75y,151.35h,79.69t/data=!3m7!1e1!3m5!1saHdLo8vHWTClfG4YKmSmjQ!2e0!3e2!7i13312!8i6656">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi
mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>6: Björkskog och björkhage</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/6.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="6: Björkskog och björkhage" />
<p>Björken är ett pionjärträd som genom fröspridning vandrar in på alla öppna marker, ofta kulturmarker som
överges, t.ex. ett hygge, en betesmark eller en åker. De små träden kommer tätt och växer upp till slyskog.
Om denna lämnas utan påverkan sker en självrensning och en björkskog utvecklas. Björken är emellertid ett
kortlivat trädslag med en livslängd på 75-100 år. Detta utnyttjas av de naturligt förekommande långlivade
trädslagen ek, bok, ask, alm, som efterhand ersätter björken och bildar den slutliga naturliga skogstypen.</p>
<p>I det gamla beteslandskapet skiftade betesintensiteten mellan olika perioder. Björk kunde då ibland vandra
in. Ofta avverkades då inte björken helt när man återupptog betningen utan träden glesades ut och djuren
skickades in i området. På så sätt uppstod björkhagen, som blev så typisk i det gammelsvenska odlingslandskapet.
Fördelen att behålla björken i betesmarken låg i en bättre vattenhushållning där björken dränerade marken
samtidigt som den gav skugga som skyddade från fullständig uttorkning. </p>
<p>På Västra Kullaberg upphörde betningen på de stora öppna fäladsmarkerna i slutet av 1800-talet. De flesta
planterades igen med skog, men vissa områden bara lämnades. Där jordlagren var tunna dröjde ljungheden
kvar, ibland med tätnande buskage av en, medan björk vandrade in på bättre marker. Mestadels har dessa
områden genom röjningar och gallringar utvecklats till björkskog. Ett sådant område finns till vänster
om stigen. På andra sidan har en sluttning ned mot Kulla mosse gallrats och inhägnats. Djuren från betesmarken
i väster har släppts in och på detta sätt håller en björkhage på att utvecklas, en naturtyp som inte varit
så vanlig på Kullaberg tidigare. </p>
<p>Björkskogarna har nått sin slutålder och efterhand kommer de att ersättas av ekskog som är det naturliga
trädslaget här. Detta kommer att ske naturligt eller genom inplantering av ek på vissa ytor.</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'51.0%22N+12%C2%B027'52.6%22E/@56.2975,12.4624223,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.2975!4d12.464611">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.2975,12.464611/@56.2994356,12.4559583,16z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2974848,12.4646342,3a,75y,259.25h,79.55t/data=!3m6!1e1!3m4!1sczzKNb3FlXu6uOMsSQSjeg!2e0!7i13312!8i6656">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius
medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>7: Enbuskaget</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/7.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="7: Enbuskaget" />
<p>I det gamla beteslandskapet skiftade betesintensiteten mellan olika perioder. Björk kunde då ibland vandra
in. Ofta avverkades då inte björken helt när man återupptog betningen utan träden glesades ut och djuren
skickades in i området. På så sätt uppstod björkhagen, som blev så typisk i det gammelsvenska odlingslandskapet.
Fördelen att behålla björken i betesmarken låg i en bättre vattenhushållning där björken dränerade marken
samtidigt som den gav skugga som skyddade från fullständig uttorkning. </p>
<p>På Västra Kullaberg upphörde betningen på de stora öppna fäladsmarkerna i slutet av 1800-talet. De flesta
planterades igen med skog, men vissa områden bara lämnades. Där jordlagren var tunna dröjde ljungheden
kvar, ibland med tätnande buskage av en, medan björk vandrade in på bättre marker. Mestadels har dessa
områden genom röjningar och gallringar utvecklats till björkskog. Ett sådant område finns till vänster
om stigen. På andra sidan har en sluttning ned mot Kulla mosse gallrats och inhägnats. Djuren från betesmarken
i väster har släppts in och på detta sätt håller en björkhage på att utvecklas, en naturtyp som inte varit
så vanlig på Kullaberg tidigare. </p>
<p>Björkskogarna har nått sin slutålder och efterhand kommer de att ersättas av ekskog som är det naturliga
trädslaget här. Detta kommer att ske naturligt eller genom inplantering av ek på vissa ytor.</p>
<p>På grund av de dåliga markförhållandena hann inte heller några naturliga träd vandra in. Enbuskarna tog över
helt utom på klipphällar där det är saknas jord och just därför kan man finna små gläntor inne i buskagen.
Det är bara i dessa gläntor som ljung, gräs och örter från den gamla fäladen dröjer kvar. I övrigt har
enbuskarna kvävt nästan all övrig markvegetation. En matta av bruna enbarr härskar men man kan hitta fläckar
med låg mossa och ibland långa, stripiga blad av kruståtel. </p>
<p>Flyttande småfåglar använder dessa extremt tätslutna miljöer för skydd. Till enbuskmarkernas mera fasta invånare
hör häckande törnskata, törnsångare, ärtsångare och hämpling (Lanius collurio, Sylvia communis, Sylvia
curruca, Acanthis cannabina). </p>
<p>Enbuskagen är i övrigt extremt artfattiga. Det är dessutom svårt att öppna upp dessa områden genom röjningar.
Resultatet blir att stammarna friställs och grenar med barr hänger fritt högt upp ungefär som längs stigen
här. Vill man återställa fäladen måste hela buskaget tas bort eller brännas. Bränder har inträffat, men
det visar sig att det sedan tar lång tid innan fäladens växtarter vandrar in. Till och med enbuskarna har
svårt att komma tillbaka!</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'50.9%22N+12%C2%B027'58.4%22E/@56.297472,12.466222,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.297472!4d12.466222">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.2975,12.464611/@56.2994356,12.4559583,16z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2974848,12.4646342,3a,75y,259.25h,79.55t/data=!3m6!1e1!3m4!1sczzKNb3FlXu6uOMsSQSjeg!2e0!7i13312!8i6656">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius
medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>8: Utsikt mot Kullagården</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/8.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="8: Utsikt mot Kullagården" />
<p>Vilken utsikt från denna plats! Den visar alla de viktigaste historiska inslagen i bergets nyttjande som
format dagens landskap. Platsen där vi står är en relik av den gamla enbuskfäladen med ljung och tunnbladiga
gräs som bildade ett öppet beteslandskap härifrån och ända ut till fyren västerut.</p>
<p>Vänder vi blicken ut över landskapet breder stora gröna fält ut sig tvärs över berget från Öresund i söder
till Skälderviken i norr. I skogsbrynet mitt emot ligger den lilla Kullagården som i århundraden varit
brukningscentrum för västra delen av Kullaberg. De gröna fälten som i dag är golfbana utgjorde en gång
gårdens åkrar och ”kalfhagar”. Golfbanan har faktiskt medfört att det öppna inslaget i landskapet bevarats!
Bokskogen bakom gården var på 1700-talet en gles ”ollonskog” där svinen troligen gick och bökade. Inom
smärre hägnader fanns kanske små åkrar eller kanske togs gräset tillvara som hö för utfordring av djuren
under vintern. Träden har nu slutit sig till en sammanhängande bokskog som övergår i ekskog ut mot havet.
Längst bort anar vi konturen av Norra Ljungås, en av bergets högsta toppar. Där började för några hundra
år sedan ett mäktigt fäladsområde som sträckte sig över alla de höga topparna på östra delen av berget
bort till de bokskogsdungar som inramade Björkeröd, Himmelstorp och Haga borta vid Arild. Dessa öppna marker
planterades igen med skog under senare delen av 1800-talet. Först under senare år har skogen runt Norra
Ljungås avverkats för att på nytt ge plats den fäladsmark som nu håller på att återskapas. </p>
<p>Kullagården – ett stycke historia På medeltiden ägdes gården av danska staten. Eftersom det fanns behov att
hålla en fyr tänd ute på bergets spets arrenderades gården ut gratis mot att den som bodde där höll igång
fyren (”Lyktegården” från 1564). Ungefär samtidigt fick man för sig att bryta silver på berget (se punkt
2) och gården skulle då fungera som smedja och bostad och upplåtas till en bergsgesäll (någon som fått
i uppgift att arbeta med gruvdrift). Denna verksamhet upphörde emellertid snabbt, men arrendatorns ansvar
för fyren fortsatte ända in på 1700-talet. Carl von Linné besökte Kullagården på sin Skåneresa 1749 och
uttryckte sig mycket uppskattande om gården. Omkring 1800 delades gården i två delar och ”Nya Kullagården”
strax västerut kom till. Delningen varade bara några år och den sammanslagna gården brukades sedan av Gustaf
Elfversson. Han började tillsammans med sin hustru ta emot turister på gården. Han skapade turistvägar
på berget och han marknadsförde berget framgångsrikt tillsammans med fotografen Peter Lundh. Dålig ekonomi
gjorde att han fick lämna gården till Krapperup 1872, men han och hustrun bodde kvar och utvecklade turismen
i området. Även vid ”Nya Kullagården” kom att bedrivas hotell- och värdshusverksamhet, något som lever
vidare än idag i form av ett kombinerat värds- och klubbhus. Vid sekelskiftet 1900 var Mölle och Kullaberg
en av Europas större turistorter framför allt med tyska besökande. Både Elfversson och hans efterträdare
som arrendatorer på Kullagården grundade och kom att driva några av bygdens största hotellanläggningar:
Hotell Elfversson (nu Bella Vista) och Grand Hotel i Mölle samt Rusthållaregården i Arild. </p>
<p>Kullagården förvärvades 1914 av AB Kullabergs natur med kopplingar till Lunds universitet. Området kom därmed
att förvaltas som ett av Sveriges första naturreservat. Det blev formellt naturreservat 1971 och inköptes
av Naturvårdsverket/staten 1997. </p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'48.4%22N+12%C2%B028'07.6%22E/@56.296778,12.4665893,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.296778!4d12.468778">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.296778,12.468778/@56.299266,12.4561626,16z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2967729,12.4685499,3a,75y,69.33h,78.34t/data=!3m6!1e1!3m4!1sAJ_1R7cQTLIkQDcq_HmUuw!2e0!7i13312!8i6656">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius
medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>9: Krattskogen</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/9.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="9: Krattskogen" />
<p>Kullaberg ligger i ett stråk av artfattiga ekskogar som sträcker sig genom nordvästra Europa över Jylland
till svenska västkusten, norra Skåne, Blekinge och Götalands Östersjökust. Ek (Quercus robur, Q. petraea)
är således det naturliga trädslaget på Kullaberg och uppträder i en speciell skogstyp på bergets branter
som kallas ekkratt. De mest typiska ekkrattskogarna finns på bergets sydsluttningar, härifrån och fram
till Mölle, men de uppträder även på nordsluttningarna ofta tillsammans med andra trädslag. Även här finns
inslag av ask i stråk där marken är fuktig.</p>
<p>Träden är lågvuxna ofta med krokiga stammar och kronorna är avskurna och formade av vindarna från havet.
Kaprifol, murgröna och björnbär (Lonicera periclymenum, Hedera helix, Rubus fruticosus coll.) slingrar
sig mellan stammarna. På marken är vegetationen framförallt rik på örter och påverkad av att träden släpper
ned mycket ljus dit. Ljusälskande växter är exempelvis buskstjärnblomma och lundgröe (Stellaria holostea,
Poa nemoralis). I övrigt finns bl.a. gräs som lundslok, lundelm och lundskafting (Melica uniflora, Roegneria
canina, Brachypodium sylvaticum) samt örter som gulplister, gökärt, skogsbingel, storrams, sårläka och
violer (Lamiastrum galobdolon, Lathyrus linifolius, Mercurialis perennis, Polygonatum multiflorum, Sanicula
europaea, Viola spp). I gränsen mot den öppna marken blommar orkidéer på försommaren, mest Sankt Pers nycklar
(Orchis mascula). </p>
<p>Sydsluttningarnas krattskogar hyser också ett stort antal insekter. Många av arterna har en sydlig utbredning
och är sällsynta i övriga Sverige. Bland spindlarna finns Atypus affinis, den enda representanten för fågelspindlarna
i vårt land. </p>
<p>Det mest intressanta med dessa ekkrattskogar är att de troligen funnits i dessa branter ända sedan berget
koloniserades av träd. Man kan anta att både människor och djur inte nådde alla buskage ute i branterna
utan lämnade dem orörda. Undersökningar av mikrolivet i marken under träden visar en artsammansättning
som tyder på att skogen funnits under mycket lång tid. Således finns det mycket som tyder på att delar
av dessa krattskogar är ”urskog”, något som är extremt sällsynt i Skåne. Kanske finns det endast här och
i branterna på Söderåsens ravindalar.</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'32.4%22N+12%C2%B028'20.2%22E/@56.292333,12.4700893,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.292333!4d12.472278
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013696,12.4523431/56.2923333,12.4722778/@56.2967841,12.4474954,14z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2923212,12.4722482,3a,75y,142.74h,65.18t/data=!3m7!1e1!3m5!1seXXxP4mgVqFwsBdtBj_HNw!2e0!3e2!7i13312!8i6656
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>10: Ransvik</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/10.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="10: Ransvik" />
<p>Från golfbanan ned mot Ransvik löper en grund ravindal med den lilla Ransviksbäcken på dess botten. Vattenflödet
i bäcken är svagt men det räcker för att bevara en intressant insektsfauna som är beroende av vatten. Den
fuktiga marken på sluttningarna ned mot bäcken är näringsrik och täcks av en grön matta med ramslök (Allium
ursinum), som på senvåren blommar i vitt. Tidigare skuggades dalen av stora almar men nästan alla har nu
dött i almsjuka.</p>
<p>I stället rycker askträd fram och kommer troligen att ta över tillsammans med en del äldre ekar. På ett tidigare
öppet fält mellan dalen och vägen ned till Ransvik har ett uppslag av ask övergått till skog. </p>
<p>Nere vid stranden ligger Ransvik, tidigare inskeppningshamn för kol till fyren och numera en populär badplats
och hemvist för en restaurang. Det var här det ”syndiga” badlivet blomstrade under turistepoken omkring
1900. Både kvinnor och män badade tillsammans, något som inte tidigare var accepterat och som medförde
att turister vallfärdade hit.</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'34.6%22N+12%C2%B028'29.5%22E/@56.292944,12.4726723,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.292944!4d12.474861
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013694,12.4523629/56.292944,12.474861/@56.2967841,12.4474955,14z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2929608,12.4749046,3a,90y,210.32h,76.71t/data=!3m6!1e1!3m4!1sxAzh7v5Xg9AsQy8K18EUVg!2e0!7i13312!8i6656
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>11: Bokskogen ovanför Ransvik</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/11.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="11: Bokskogen ovanför Ransvik"
/>
<p>Branternas ekskogar övergår uppe på berget i bokskog som bildar mäktiga pelarsalar i skir, ljus grönska på
våren, djup grönska på sommaren och brinnande gula färger på hösten. På något sätt har bokskogen blivit
ett karaktärsdrag för både Kullabergs och Skånes skogar. Här ovanför Ransvik är marken rikligt täckt med
vitsippor på våren och under sommaren tar lundslok, lundgröe, lundarv, myskmadra, lundviol och gulplister
över (Anemone nemorosa, Melica uniflora, Poa nemoralis, Stellaria nemorum, Galium odoratum, Viola reichenbachiana,
Lamiastrum galeobdolon).</p>
<p>Denna örtrika typ av bokskog ersätts på näringsfattig mark av så kallad ”hedbokskog” där marktäcket på sommaren
mest består av bruna löv med fläckar av gräs vanligen bestående av kruståtel. Sådan fattig bokskog finns
längre fram längs stigen mot Josefinelust på kullarna ovanför parkeringsplatsen. </p>
<p>Mycket tyder på att både Kullabergs och Skånes bokskogar till stor del är kulturskapade. Under tidigare århundraden
gynnades boken på bekostnad av andra trädslag på grund av sin betydelse för ollonbete med svin. Vid skattetaxering
värderades skogen i termer av ”en 20 ollonsvins skog”. Bokskogen mellan Ransvik och Josefinelust markeras
på kartor från 1700-talet som en gles skog, troligen för bete och slåtter. Vissa öppna partier användes
t.o.m. som åker. Det finns låga stenmurar i svackor som kan ha varit skydd för ollonsvin. </p>
<p>Något som också tyder på att boken särskilt gynnats är att när bokträden i dag dör och faller omkull ersätts
de ofta inte spontant med bok utan andra trädslag tar över. Särskilt på fuktiga ställen finns en tendens
att ask slår upp när boken försvinner. Även en inblandning med ek skulle vara naturlig med hänsyn till
bergets geografiska läge. </p>
<p>Längre fram finns en avtagsstig med skylten ”Kullamannens grav” upp mot en höjd i skogen. Går man upp där
finner man några stenar som under turistepoken omkring 1900 fick detta namn och utgjorde ett utflyktsmål
för dåtidens vandrare på samma sätt som ”Kung Döse” (se punkt 4).</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'35.4%22N+12%C2%B028'38.9%22E/@56.293167,12.4752833,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.293167!4d12.477472
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013694,12.4523629/56.293167,12.477472/@56.2967841,12.4474955,14z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2928927,12.4767227,3a,75y,53.04h,91.6t/data=!3m6!1e1!3m4!1swrh6FfS-y_dytXx7s_k78Q!2e0!7i13312!8i6656
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>12: "Hjorthagen", Kullahusen</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/12.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="12: 'Hjorthagen', Kullahusen"
/>
<p>Vi är nu framme vid stora ”Fyrvägen”. Strax österut där skogen tar slut finns en öppen gräsmark. Här fanns
tidigare (1936-2005) ett hägn med kronhjortar, Skånes landskapsdjur. Det gamla huset på andra sidan vägen
mitt emot är ett ursprungligt torp, som under 1900-talet döptes till Hjortstugan. Längs en väg i kanten
av gräsmarken finns ytterligare en rad hus, Kullahusen. En del av dessa var ursprungligen arbetarbostäder
till Kullagården men har kompletterats med en del sommarstugor.</p>
<p>Nedanför stora ”fyrvägen” i riktning mot Mölle, just där den kröker, ligger en liten sjö med omgivande våtmark
mellan låga kullar. Kvartärbiologiska undersökningar av sediment och torv tyder på att denna plats eventuellt
var den första i Skandinavien som smälte fram ur inlandsisen för ca 17 000 år sedan. Havsytan var då så
hög att området utgjorde en vik i det arktiska ishavet. </p>
<p>På andra hållet längs stora vägen viker ”Gula stigen” in mot en stor öppen plats i skogen med parkering.
De flesta turister som kommer till Västra Kullaberg i dag åker direkt ut till fyrområdet längst ut på spetsen.
Vid mitten av 1800-talet i allra första början av turismen på Kullaberg var detta den viktigaste samlingsplatsen.
Bonden på Kullagården, Gustaf Elfversson, som hyrde ut logi för turister på gården, gjorde i ordning platsen
och byggde en stig norrut längs Möllebäcken som fortsatte i trappor ned för branten till Möllebäcksmal.
Uppe på kanten byggde han ett antal utsiktsplatser. Han var noga med ordningen och det sägs att han krattade
stigen varje lördag. Efter ett besök av drottning Josefine, gemål till Oscar I, döpte Elfversson området
till Josefinelust. Än idag är det många besökare som stannar till och här gör en första bekantskap med
nordbrantens klippor, malar och grottor. </p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'42.6%22N+12%C2%B028'56.7%22E/@56.295167,12.4802283,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.295167!4d12.482417
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013694,12.4523629/56.295167,12.482417/@56.2982668,12.4504307,14z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.295161,12.4826359,3a,75y,232.95h,77.73t/data=!3m6!1e1!3m4!1sjW5wLrjZaEfzh_W3vUdy7A!2e0!7i13312!8i6656
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>13: Josefinelustklipporna</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/13.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="13: Josefinelustklipporna" />
<p>Här ses återigen ett karaktäristiskt avsnitt av Kullabergs branta kustlinje med uddar, klapperstensfält (”malar”)
och grottor. Området är lätt tillgängligt genom att en ravindal med måttlig lutning sluttar ned mot malen
och längs en liten bäck i dalens botten finns en stig med trappor som anlades i mitten av 1800-talet.</p>
<p>Vid krönet finns extremt vegetationsfattiga skogar med ek österut och bok västerut. I dalgången vid bäcken
växer gräsrik högört-vegetation med tuvtåtel, rörflen, älgört, strätta, fackelblomster, humleblomster,
rödblära och jordreva samt ormbunkarna träjon och majbräken. (Deschampsia cespitosa, Phalaris arundinacea,
Filipendula ulmaria, Angelica sylvestris, Lythrum salicaria, Geum rivale, Melandrium rubrum, Glechoma hederacea
samt Dryopteris filix-mas, Athyrium filix-femina).
</p>
<p>Gnejsberggrunden genomkorsas av amfibolit och diabasgångar. Nere på stranden kan man hitta en brun diabas
som kallas ”kullait”, vilken bara förekommer på Kullaberg. </p>
<p>I den östra klippbranten finns en lätt tillgänglig och möblerad grotta, Josefinelustgrottan, som bildats
i en bergsspricka och är ca 5 meter djup. Uppför trapporna bakom klippan finns Lilla Josefinelustgrottan,
bildad i ett stråk av kullait och med en endast meterhög ingång. Både i denna och i en grotta strax väster
om Josefinelust, Fredrik VII:s grotta, har man funnit spår av härdar, sot och träkol, samt fynd av redskap
i ben och bearbetad flinta. Detta visar att grottorna utnyttjats redan under stenåldern dock troligen inte
som bostäder. Rester av ben visar att invånarna har fiskat torsk, kolja, pigghaj, spätta och ål. Man har
också samlat blåmusslor och valthornssnäckor. Dessutom fanns ben av val, tumlare och trut.</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'57.4%22N+12%C2%B028'56.7%22E/@56.299278,12.4802283,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.299278!4d12.482417
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013694,12.4523629/56.299278,12.482417/@56.2983389,12.4515259,14z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.299235,12.4824373,3a,75y,52.88h,63.49t/data=!3m7!1e1!3m5!1sA3v9Tg9xF-qIQgFe2kOnFg!2e0!3e2!7i13312!8i6656
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>14: Käringmalen / brantskogar</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/14.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="14: Käringmalen / brantskogar"
/>
<p>Stigen löper här ovanför en skogklädd del av bergets branta nordsluttning. Den vilar på en bred grönstensgång
i marken. Grönstensbergarten heter amfibolit. Arten vittrar lätt sönder och då frigörs näringsämnen för
växterna. Vegetationen blir rik på örter och marken täcks av ramslök. I omgivningarna hittar man skogsbingel,
lungört, gulplister och lundsstjärnblomma och på våren trivs vitsippor, blåsippor, vårärt och den stora
rödvioletta hålnunneörten här. (Allium ursinum, Mercurialis perennis, Pulmonaria obscura, Lamiastrum galeobdolon,
Stellaria nemorum samt Anemone nemorosa, Anemone hepatica, Lathyrus vernus, Corydalis cava).</p>
<p>Skogen innehåller en stor blandning av olika lövträd: ek, alm, ask, lönn och lind samt enstaka bokar. Denna
typ av blandskog på starkt sluttande mark, ofta i raviner med nedrasade block, finns på många håll i Europa
och anses särskilt värdefull i det europeiska nätverket av skyddade områden, Natura 2000. På Kullabergs
nordsluttning är skogstypen dessutom starkt påverkad av vind. Efterhand som den kryper ned för sluttningen
bildar den ett tätt lågvuxet kratt med mycket lind. Man kan lätt bekanta sig med denna krattskog genom
att ta stigen ned till Käringmalen. Stigen börjar här och är ganska brant men det finns trappor. Det kan
vara värt mödan för väl nere vid Käringmalen möter man en vacker, skyddad strand med rullstenar belägen
mellan taggiga svarta amfibolitklippor som bildar uddar och raukar ut i havet. Käringmalen har fått sitt
namn efter en svart kvinna, som blev avsatt på denna öde strand sedan en sjökapten, som tagit med henne
på sitt skepp, tröttnat på henne. Hon räddades så småningom av ortsbefolkningen.</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B017'58.1%22N+12%C2%B028'37.4%22E/@56.299472,12.4748673,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.299472!4d12.477056
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013694,12.4523629/56.299472,12.477056/@56.2997175,12.4470133,14z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.2997516,12.4769351,3a,75y,3.19h,59.37t/data=!3m6!1e1!3m4!1s3DWGTNXRSVcgVA7a9vdmBw!2e0!7i13312!8i6656
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>15: Ablahamn / Månviol</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/15.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="15: Ablahamn / Månviol" />
<p>En öppen dal med jordmån av näringsrik amfibolitsten leder ned till en bred strandremsa kallad Ablahamn.
Stranden är lätt tillgänglig och en stig binder samman den gamla båtplatsen med Nya Kullagården här ovanför.
På gården finns numera ett värdshus och en golfklubb. Den odlade marken kring gården fortsatte tidigare
i en sluttande, öppen fuktäng ända ned till klapperstenen.</p>
<p>Ängen brukas inte sedan länge, men en del växtarter från denna dröjer kvar: älgört, rörflen, strätta, humleblomster,
strandlysing m.fl. (Filipendula ulmaria, Phalaris arundinacea, Angelica sylvestris, Geum rivale, Lysimachia
vulgaris). En del växter som snärjmåra och nässlor (Galium aparine, Urtica dioica) tyder på gödslingseffekt.
Igenväxning pågår med ask, al och sälg. </p>
<p>Längs kanten av den örtrika ekskogen i öster, tvärs över dalen och längs stigen upp mot gården växer rikligt
med månviol (Lunaria rediviva). De blåvioletta blommorna prunkar i försommargrönskan och de vackra fröställningarna
med långsmala tunna skidor lyser under hela hösten och vintern. Arten är ovanlig i Sverige men finns i
lätt fuktiga, näringsrika lövskogar söderut i centrala Europa. Under senare år har arten spritt sig även
till andra dalstråk på berget bl.a. nedfarten mot Mölle vid Italienska vägen.
</p>
<p>Den frodiga dalen med en porlande bäck ned mot Ablahamn kan vara en av traktens tidigast bebodda platser.
Utgrävningar har avslöjat flera kulturlager med rester av hus och hyddor från yngre stenåldern (ca 5 000
år sedan). Unikt för detta fynd är att man använt lokala bergarter och inte flinta vid tillverkning av
redskap. Bland fynden finns också trattbägare- runda lerkärl med trattformad hals som man i dag kan påträffa
i Östafrika.</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B018'00.2%22N+12%C2%B028'11.1%22E/@56.300056,12.4675613,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.300056!4d12.46975">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.300056,12.46975/@56.2989478,12.4581484,15z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.3011436,12.4691629,3a,90y,23.91h,82.44t/data=!3m8!1e1!3m6!1s-E4jscT70eKU%2FV--gdPey-LI%2FAAAAAAACyg4%2FiKN4xVmX1iYmcOwf1Ht2hKn_CMtLsIkOACLIB!2e4!3e11!6s%2F%2Flh4.googleusercontent.com%2F-E4jscT70eKU%2FV--gdPey-LI%2FAAAAAAACyg4%2FiKN4xVmX1iYmcOwf1Ht2hKn_CMtLsIkOACLIB%2Fw203-h100-k-no-pi0-ya339.88464-ro-0-fo100%2F!7i7168!8i3584
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>16: Nordstupen, Visitgrottan</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/16.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="16: Nordstupen, Visitgrottan"
/>
<p>Många av Kullabergs branter mot norr stupar lodrätt ned i havet. Här är höjden omkring 50 meter men längre
österut över 100 meter. Öppna partier med klippor och hedfragment blandas med kratt och igenväxande buskage.
Heden är annorlunda jämfört med sydsluttningarna och innehåller arter som trivs i svalt, fuktigt ”atlantiskt”
klimat: ljung, blåbär, kråkbär, hönsbär och ormbunkar (Calluna vulgaris, Vaccinium myrtillus, Empetrum
nigrum, Cornus suecica, Dryopteris dilatata, Dryopteris filix-mas).</p>
<p>Enstaka lindar och ekar går över i stora igenväxningsbuskage med asp, sälg, rönn, slån, nypon, fläder, olvon
m.m. (Populus tremula, Salix caprea, Sorbus aucuparia, Prunus spinosa, Rosa spp., Sambucus nigra, Viburnum
opulus). </p>
<p>Sikten är oftast fri ut över havet och efter stormar eller hårda vindar kan man ibland se långväga havsfåglar
från Atlanten som havssula, stormfågel, tretåig mås, mindre lira (Sula bassana, Fulmarus glacialis, Rissa
tridactyla, Puffinus puffinus). Andra speciella havsfåglar som uppehåller sig vid stupen är tordmule, sillgrissla
och tobisgrissla (Alca torda, Uria aalge, Cepphus grylle), som häckar på skären nedanför branten. Längre
österut på en hylla vid de höga stupen häckar även pilgrimsfalken (Falco peregrinus), en spektakulär rovfågel
som efter många års frånvaro återvänt till Kullaberg. </p>
<p>Rakt under oss ligger en av bergets större grottor, Visitgrottan, nästan 10 meter djup, lika bred och med
en takhöjd på 6 meter. Man kan ta sig ned till grottan via en ganska brant stig vid den uppsatta vägskylten.
Det är inte alltid möjligt att nå fram till grottan; vid högvatten är den isolerad från den plats man kommer
ned till via stigen. Grottan har fått sitt namn genom att besökare under turistepoken stack in sina visitkort
i väggarnas sprickor. </p>
<p>Många av bergets nordsluttningar har vuxit igen med buskar och träd i övre delen. Stigen fortsätter ett stycke
upp i skogen och man ser inte så mycket av stupen. Man kan nå ned till dem genom att passera de bortersta
borden och stolarna vid parkeringsplatsen och ta små stigar ut mot stupen. Lägg märke till de vindpinade
björkarna, som påminner om dem man ser i fjällen. En annan plats att se stupen från når man genom att gå
vidare från nästa tavla längs östra kanten av Kullalå ut på kanten.</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B018'04.1%22N+12%C2%B027'55.2%22E/@56.301139,12.4631443,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.301139!4d12.465333">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013525,12.4519955/56.301139,12.465333/@56.3008598,12.4562837,16z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B018'04.1%22N+12%C2%B027'55.2%22E/@56.3023201,12.4643755,3a,75y,77.53h,90.55t/data=!3m8!1e1!3m6!1s-eRi7U8XmaDg%2FV3VnMcmYdeI%2FAAAAAAAAMzI%2FH8XatugLxLspL-zGedw_Kac_rmcRG8P6ACJkC!2e4!3e11!6s%2F%2Flh6.googleusercontent.com%2F-eRi7U8XmaDg%2FV3VnMcmYdeI%2FAAAAAAAAMzI%2FH8XatugLxLspL-zGedw_Kac_rmcRG8P6ACJkC%2Fw203-h100-k-no-pi-0-ya6.514986-ro-0-fo100%2F!7i8704!8i4352!4m16!1m10!4m9!1m4!2m2!1d12.4519955!2d56.3013525!4e1!1m3!2m2!1d12.465333!2d56.301139!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.301139!4d12.465333
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius blue-text text-darken-4"></i>17: Kullalå / Palnatoke</span>
<div class="collapsible-body section row">
<img src="img/t2/17.jpg" class="col s12 m12 l12 padBottom materialboxed " alt="17: Kullalå / Palnatoke" />
<p>Detta är en av bergets djupaste och brantaste sprickdalar ut mot havet. På bottnen finns en liten ”mal” och
en fuktäng som mestadels ligger i skugga. Viken heter Kullalå och har trots stupen använts som båtplats.
I en beskrivning från 1825 heter det att ”Djävulsklyftan är ett svalg med lodräta väggar, i vilket havet,
fradgande och grönt, stormar in”. Stupet mitt emot den här platsen döptes under turistepoken 1900 av danska
turister till ”Palnatokes skränt (stup)”.</p>
<p>Det berättas att Harald Blåtand, son till den danske kungen Gorm, begav sig till Kullaberg tillsammans med
Palnatoke, hövding på Fyn, för att åka skidor. Palnatoke menade att han var skickligare på skidor än kung
Harald, som då i sin ilska tvingade Palnatoke att åka ”ned ad den Klippe” där den var som farligast. Närmast
i fritt fall landade Palnatoke nedanför stupet – och klarade sig! (Sägen behandlad i A. Oehlenschlägers
sorgespel ”Palnatoke).</p>
<p class="row">
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/place/56%C2%B018'11.2%22N+12%C2%B027'11.1%22E/@56.303123,12.4508913,17z/data=!3m1!4b1!4m5!3m4!1s0x0:0x0!8m2!3d56.30312!4d12.45308">
<span class="poi
"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/dir/56.3013575,12.4525539/56.3031111,12.4530833/@56.3018659,12.4503559,17z/data=!3m1!4b1!4m4!4m3!1m1!4e1!1m0">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-directions
medium"></i>
</a>
<a class="blue-text text-darken-4 poi col s4 center-align" href="https://www.google.com/maps/@56.3024702,12.4524665,3a,75y,47.84h,50.96t/data=!3m6!1e1!3m4!1senHxEpMJPulmcjkDbfHPyQ!2e0!7i13312!8i6656
">
<span class="poi"></span>
<i class="mdi mdi-map-marker-radius medium"></i>
</a>
</p>
</div>
</li>
</ul>
</section>
</section>
<!--
888 d8P 888 888 888 888
888 d8P 888 888 888 888
888 d8P 888 888 888 888
888d88K 888 888 888 888 8888b. 888 .d88b. .d88888 .d88b. 88888b.
8888888b 888 888 888 888 "88b 888 d8P Y8b d88" 888 d8P Y8b 888 "88b
888 Y88b 888 888 888 888 .d888888 888 88888888 888 888 88888888 888 888
888 Y88b Y88b 888 888 888 888 888 888 Y8b. Y88b 888 Y8b. 888 888
888 Y88b "Y88888 888 888 "Y888888 888 "Y8888 "Y88888 "Y8888 888 888
-->
<section id="trail1">
<section class="col s12">
<div class="card horizontal">
<div class="orangeBack card-image sl5">
<img src="img/t1/trail1sign.png" alt="Kullaleden">
</div>
<div class="card-stacked">
<div class="card-content">
<div class="flow-text">
<p>Välkommen till Kullaleden, markerad med orange, tar dig framåt steg för steg.</p>
</div>
</div>
</div>
</div>
</section>
<!-- <section class="col s12 l4 onlineOnly hide-on-med-and-up">
<div class="btn-large orange darken-2 center-align col s12 card"> <a href="https://www.google.com/maps/d/viewer?mid=10IJQKK7eBWFNJkw5mK7-oyR5KX4
" class="poi white-text"><i class="mdi mdi-map-marker-multiple medium"></i>Alla sevärdheter</a> </div>
</section>
<section class="col s12 l4 onlineOnly hide-on-small-only">
<div class="btn-large orange darken-2 center-align col s12 card"> <a href="embedSv.html
" class="poi white-text"><i class="mdi mdi-map-marker-multiple medium"></i>Alla sevärdheter</a> </div>
</section> -->
<!--
888 d8P 888 888 888 888
888 d8P 888 888 888 888
888 d8P 888 888 888 888
888d88K 888 888 888 888 8888b. 888 .d88b. .d88888 .d88b. 88888b.
8888888b 888 888 888 888 "88b 888 d8P Y8b d88" 888 d8P Y8b 888 "88b
888 Y88b 888 888 888 888 .d888888 888 88888888 888 888 88888888 888 888
888 Y88b Y88b 888 888 888 888 888 888 Y8b. Y88b 888 Y8b. 888 888
888 Y88b "Y88888 888 888 "Y888888 888 "Y8888 "Y88888 "Y8888 888 888
8888888b. .d88888b. 8888888
888 Y88b d88P" "Y88b 888
888 888 888 888 888
888 d88P 888 888 888
8888888P" 888 888 888
888 888 888 888
888 Y88b. .d88P 888
888 "Y88888P" 8888888
-->
<section id="trail1Poi" class="col s12 m12 l12">
<ul class="collapsible white" data-collapsible="expandable">
<li>
<span class="title collapsible-header">
<i class="mdi mdi-map-marker-radius trail1"></i>About Kullaleden</span>
<div class="collapsible-body section row">