Repository navigation
Vilka interna verksamhetsgrupper får vara noder? (MF-004) #62
Replies: 1 comment
|
Synpunkter på MF-004: begrepp, nod och period, och kriteriet för produktallokering Kommentaren gäller den publicerade versionen av MF-004 på docs.massivplus.org (reviderad 2026-11-04). Siffrorna där skiljer sig från inledningsinlägget här: med en nod per artikelgrupp får Sandvik och kund Y 97 och 193 (inlägget: 99,4 och 190,6), och med en nod per leverantörsbolag 145 och 145 (inlägget: cirka 145,48 och 144,52). Begreppet "en nod per inkommande leverantörsnod"Indelningen används i tabellen under fråga 1 och i fråga 3, men den definieras inte. Den kan läsas på två sätt:
I exemplet ger de samma resultat, eftersom leverantörerna enligt antagande 1 själva har en nod för grönt och en för brunt. Med båda tolkningarna får jag fram 93 och 197 i fråga 3. Utanför exemplet skiljer de sig. Tolkning b fungerar även när leverantören inte deklarerar och utsläppen skattas som U, som i fråga 4, och när leverantören har en annan indelning än kunden. Formuleringen i fråga 3 om att hålla isär "varje leverantörs gröna" och den föreslagna §1-texten, som låter gränsen dras med uppgifter om leverantörer och artiklar, talar för b. Vilken avses?
Nod och period
Kriteriet för produktallokering
|
Uh oh!
There was an error while loading. Please reload this page.
Uh oh!
There was an error while loading. Please reload this page.
Får artikelinformation avgränsa en intern beräkningsnod, och vad skiljer då nodens allokering från en produktegenskap?
Den frågan behöver avgöras utifrån MASSIV+:s syfte: att ge stöd för löpande beslut med en detaljnivå som organisationer praktiskt kan upprätthålla. Den nuvarande specifikationens §1 tillåter konsekvent definierade organisatoriska enheter. Samtidigt säger §5 att det allokerade talet ska variera med motparten och inte med varan. Det tidigare MF-002-utkastet föreslog därför ett förbud mot att avgränsa noder efter godset.
MF-004 föreslår en annan gränsdragning. Leverantörs-, kund- och artikelinformation får användas för att avgränsa en dokumenterad del av bolagets egen verksamhet. Enheten ska ha ansvarig rapporteringsentitet, bokförbara inflöden och utflöden, full täckning av egna och gemensamma resurser samt en konsekvent allokering av periodens hela utsläppsmassa. Det som lämnas till nästa led ska vara en avstämningsbar tilldelning till en verklig mottagare. Mottagaren gör sedan sin egen nodberäkning.
Varför pröva detta?
I fallstudie med Helens rör har vi sett att MASSIV+ eventuellt skulle jämna ut bättre uppgifter som de redan använder mot kund med hjälp av EPD:er. Detta är en intressentsynpunkt, ingen verifierad mätning av en faktisk tillämpning. Den ger ändå en konkret fråga: kan vi bevara relevant beslutsinformation utan att kräva fullständig produktberäkning genom hela kedjan?
I ett påhittat räknefall köper Helens två artikelgrupper från Ovako och SSAB, med separata inkommande leverantörsnoder. En gemensam Helens-nod ger två kunder 145 ton CO2e vardera. En nod per artikelgrupp ger i stället 99,4 respektive 190,6, med samma total. En nod per leverantörsbolag ger ungefär 145,48 och 144,52, eftersom den åter samlar samma leverantörs olika grupper.
Det är viktigt att skilja leverantörsbolaget från dess noder. Separata inkommande leverantörsnoder kan redan hålla isär uppgifterna. Helens behöver då inte införa ytterligare artikelindelning för att få just den skillnaden. Om leverantören bara lämnar bolagstotaler skapar fler interna etiketter däremot ingen ny leverantörsdata.
Gruppen med gröna inköp från både Ovako och SSAB prövas efter samma organisatoriska krav som en grupp med bara en leverantör. Den gemensamma gruppen kan bevara skillnaden mellan artikelgrupperna men jämnar fortfarande ut skillnader mellan leverantörer inom gruppen. Förslaget innehåller räknefall även för kundens byte av inköp, leverantörens förbättring, grovare indata, faktisk och okänd del samt andra allokeringsnycklar.
Läs MF-004 med föreslagen standardtext, resonemang och körbara beräkningar. Texten ligger på publiceringsgrenen och inväntar granskning före webbpublicering. Förslaget är inte antaget.
Håller denna gränsdragning mellan intern beräkningsenhet och produktallokering? Vilka konkreta verksamhetsfall skulle reglerna tillåta eller utesluta på fel grund? Frågor om själva fördelningsmåttet D förs i #49; informationsutbytet behandlas separat i MF-005.
All reactions