Det Politiska Läget i Arkipelagen
author: Ymir created_at: '2011-07-30T19:26:27Z' id: Det Politiska Läget i Arkipelagen links: category:
- Bakgrundsinformation
- Politik mention:
- Apiashal
- Clotaire
- Det gamla riket
- Handelsunionen
- Hanno Shokei
- Hjaon Rincan
- Kiva
- Mandagor av Tiro
- Nammadi
- Oriton
- 'Sho Boka Sham-Ukin'
- Sinadera
- Zûtha av Raukorr
- Örådet title: Det Politiska Läget i Arkipelagen
Det närmsta en centralmakt man kommer i Arkipelagen är Nammadi, en sammanslutning av stater, handelshus och ett fåtal andra aktörer centrerade kring Oriton. Nammadi, eller fraktionen, är en arvtagare till gamla tankar om en enad övärld som funnits hos de allra flesta kulturer i arkipelagen. Hjaon Rincan, fraktionens talman, hittade grundstenarna som han byggde fraktionen av i Oritons handelsunion och örådet, två organisationer som existerat i många sekler, men försvagats av otydligt ledarskap och luddig målsättning.
Under Hjaons ledarskap har den så kallade fraktionen så smått börjat växa till en makt att bry sig om. Genom Fraktionen och dess olika allierade stater och organisationer försöker man hålla norra arkipelagen oberoende och ohotad, samtidigt som man slår vakt om handelsintressen och farleder.
Tack vare Mandagor, induna av Tiro, har Nammadi skaffat sig goda relationer med Forion. Om Forion hade tagit någon aktiv del i en eventuell väpnad konflikt återstår dock att se. Men de band Mandagor tillsammans med sin goda vän Clotaire knutit till kungar och stamhövdingar i Forion ska inte fnysas åt. Som allra minst kan antagligen fraktionen räkna med ett ansenligt materiellt bistånd från flera av Forions makthavare.
Mot Nammadi står primärt sabriska och faliska intressen. Consaber var allierade med Apiashals korsarvälde under andra korsarkriget och har sedan dess betraktats som fiender av Oriton och Lohemo, även om konflikten planat ut något under det senaste decenniet. Cirefalierna har fört en aggressiv politik i övärlden och har gjort sig skyldiga till ett flertal allvarliga förseelser som ockupationer, folkmord och sabotage. Relationen med falierna och Nammadi är mycket ansträngd och mindre skärmytslingar är inte ovanliga. Detta har dock hjälpt Consaber som stundtals funnit sig på samma sida som lohemerna mot den cirefaliska flottan, något som ytterligare bidragit till förbättrade relationer mellan de två.
De flesta sabriska diplomater och rådgivare som specialiserat sig på arkipelagens politik lutar idag åt att försöka undvika fler krig. Man tror snarare på att motarbeta Fraktionens försök att ena arkipelagen, utan att för den sakens skull dras in i ett direkt krig mot övärlden (något som bara riskerat att motivera övärldens invånare att gå ihop i sin union fortare). Sabrierna hoppas genom en sådan "flerstatslösning" fortsätta kunna tjäna grova pengar på handel med isolerade stater i övärlden, utan att begränsas av jobbiga tariffer och skatter som instiftats av Nammadi.
Cirefalierna å sin sida har gått en helt annan väg. Man ser inte övärldens invånare som riktigt legitima. Cirefalierna har den allra högsta respekt för såväl Det gamla riket som Kiva (det finns rent utav en massa pseudohistoriska teorier som kopplar faliernas egen fornhistoria till flyktingar från det gamla riket eller Kiva), men tycker inte att övärlden gjort sig till värdiga arvtagare (många av de faliska militärer och handelsmän som är på plats i arkipelagen är nästan mer intresserade av de ruiner och lämningar som finns där än vanliga naturresurser som guld och slavar). Följden av detta blir att falierna knappt kan tänka sig en särskilt fredlig lösning, utan är helt beredda att krossa vad för ömkligt motstånd fraktionen än må sätta emot så fort de mopsar sig för mycket.
Den fjärde stora maktfaktorn i arkipelagen är tiraknationen Sinadera. I flera generationer har Sinaderatirakerna varit för oorganiserade för att kunna utöva någon större påverkan på arkipelagens politik och har betraktats som arkipelagens bråkiga lillebror av övriga stater. Under trokkan Zûthas styre har emellertid tirakerna kunnat uppvisa en enad front och börjat framträda som en synnerligen mäktig grupp. Idag är det ingen som skrattar eller fnyser åt Sinadera. Deras flotta har vuxit oroväckande snabbt, förstärkta diplomatiska kontakter med Takalorr har upprättats (Zûtha har rent utav en permanenta diplomatiska sändebud hos flera bazirkledare) och man har slutat med sin mest småskaliga piratverksamhet, och istället börjat satsa på mer seriösa, inkomstbringande projekt (såväl legitima handelsoperationer som välkoordinerade anfall på tyngre lastade skattskepp).
Sinaderatirakerna har länge legat i i princip regelrätt krig med den faliska flottan, och som det ser ut i nuläget hade Zûtha antagligen allierat sig med Nammadi om denna hamnat i krig med cirefalierna.
Vidare finns det sedan länge både en ebhronitisk och en jargisk närvaro i övärlden. Även om ingen av de tu har någon flotta att tala om på plats, har de båda ett gammalt intresse av och många diplomatiska band med olika familjer och platser i arkipelagen. Ett större krig mellan lokala makthavare och till exempel cirefalierna hade oundvikligen dragit in jargierna och ebhroniterna på ett eller annat sätt.
För att ytterligare komplicera situation finns det åtminstone två större maktfraktioner i arkipelagen vars mål och syften dock är tämligen outgrundliga. Det rör sig om Hanno Shokei och Sho Boka Sham-Ukin som båda två härskar över varsitt folkrikt och stridbart rike. Skulle krig utbryta är det osäkert om någon av dem skulle vilja alliera sig med någondera av de stridande parterna, då diplomatiska kontakter med både Hanno och Sham-Ukin historiskt varit i princip ickeexisterande.