Skip to content

Talamdu

Martin edited this page Oct 20, 2020 · 2 revisions

author: Ymir created_at: '2012-09-27T10:27:05Z' id: Talamdu links: category:

  • Arkipelagisk historia
  • Forna städer
  • Lohemo
  • Städer mention:
  • Bambara Debre
  • De tusen öarnas krig
  • Djende Bohao
  • Iset Azarmisherah
  • Kabukalliflottorna
  • Kiva
  • Lohemo
  • Lohemoriket
  • Maita Wali
  • Mawuta
  • Moran
  • Norra alliansen
  • 'Omo N''Oba'
  • Phunguwe
  • Shaoshao dor Aman
  • Talamdu
  • Tarasharkrigen
  • Togon
  • Unkindudynastin
  • Uppgörelsen i Yanshu
  • Örådets salar title: Talamdu

Fordom en av arkipelagens viktigaste bosättningar, var under många år phunguwefolkets arkipelagkoloniers huvudstad, och därefter Lohemorikets huvudstad. Den tros ha anor ända tillbaka till de kivanska flyktingarnas bosättningar, men förstördes så grundligt i samband med togonbarbarernas invasion av Lohemo att det är svårt att idag uttala sig om stadens fornhistoria.

Historia

Mellan år 6600 och 6800 ark kollapsade långsamt arkipelagens phungusiska välde. Maita Wali, sista drottning över öarna, kunde från sin tron i Talamdu se phungusernas kolonialvälde falla sönder omkring henne. År 6807 gick det från hennes hov ut ett officiellt dekret som förkunnade phungusernas övälde över, hon uppmanade även lokala härskare och ståthållare att hantera situationen med ansvar och respekt, och värna om arkipelagens politiska stabilitet. Då De tusen öarnas krig mynnade ut kort efter detta kan man anta att inga eller få makthavare hörsammade hennes vädjan. Än mer komiskt blir det när man beaktar de hädanefter berömda ord dekretet avslutades med:

"Mjukare än tystnad öfver min panna de spelade
Fläktade förtröstelsens rökelse för min själ
Vakna igen när himlen lyser
Det finns inget mörker hoppet inte kan tända."\

Samtidigt som övärlden brann i det nästan tvåhundra år långa tusen öarnas krig mådde dock Lohemo och framför allt Talamdu förvånansvärt bra. Detta hade mycket att göra med att Lohemo inte utsattes för några större aggressioner under krigens början, och de mäktiga Kabukalliflottorna hann därmed byggas, bemannas och utrustas med stor nit, och blev därför också väldigt svårbesegrade. Detta tillät, något förenklat, allt därefter lohemerna att opportunistiskt angripa och plundra eller ockupera sina grannars besittningar. Lohemoriket växte under de tusen öarnas krig och lade mycket land under sig. Denna statsbildning skulle senare bli känd som Norra alliansen.

Norra alliansen dominerades av en kungaätt kallad Unkindudynastin, som hade sina rötter i en av Lohemos starkare klaner som tidigt allierat sig med de phungusiska drottningarna. De phungusiska herremän som stannat kvar tilläts bli officerare och byråkrater åt Unkindu. Unkindu behöll Talamdu som huvudstad och allt byte som kabukalliflottorna fört hem närde Talamdu till oöverträffad prakt och härlighet.

Sedan bröt Tarasharkrigen ut. Norra alliansen, mäktig som den var, blev då arkipelagens självklara ledare, och Unkindu uppbådade alla resurser de hade för att slå tillbaka de ebhronitiska invadörerna. Talamdu själv var skådeplats för både skeppsstrider och belägringsförsök och mycket av staden lades i ruiner. Staden var mycket svårt sargat efter krigens slut, vilka också kom att innebära slutet på Unkindudynastins dominans i norra Övärlden. För många av Unkindu hade omkommit i striderna, och den blodiga Uppgörelsen i Yanshu satte punkt i protokollet för fem av de viktigaste överlevande Unkindu-ädlingar. Ett maktvakuum uppstod i Talamdu, och under nästan ett år rådde kaos och anarki i staden.

Norra alliansen kollapsade helt i sina minsta beståndsdelar, och Lohemo blev återigen ett stamsamhälle utan någon koherent statsbildning. Detta fick slut genom framträdandet av en stark maktstruktur i Talamdu själv, bestående av före detta ämbetsmän från Unkindudynastins högborna ätter och klanhövdingar från Mawuta och Omo N'Oba, under ledning av kung Djende Bohao.

Talamdu hade nu tillåtits förfalla i många långa år, och mycket av det forna glans var som bortslitet av marodörers händer och plundrares giriga verktyg. Djende Bohaos styre inledde den period i Talamdus historia som kallas för Talamdueran.

  • 7584, Talamdueran får sitt sorgliga slut, efter det har det inte funnits mycket mer än minnen och legender av stadens forna härlighet.

Se också: Shaoshao dor Aman

Arv

  • Det finns idag ett portvalv i Bambara Debre som utgörs av en gammal triumfbåge från Talamdus Unkinduepok.
  • I Örådets salar finns en tron som forslats dit från de äldre salarna i Talamdu innan dessas förstörelse. På stolsryggen står på gerasiska "för konungarna av Kiva". Hur tronen ursprungligen hamnade i Talamdu är okänt.
  • Dembale-universitetets magiakademi är en direkt arvtagare till de trollkarlar som i forna dagar bedrev undervisning i Talamdu.
  • Talamdu-skallen kan möjligen via långa och märkliga omvägar ha hamnat i cirefaliernas händer.
  • Mängder av reliker, värdesaker och konstskatter fördes av Phunguwes kungar och drottningar till Talamdu i takt med att Iset Azarmisherah fördrevs från sina domäner, och slutligen dödades på Moran, många av dessa har sedermera hamnat i de stora gerasiska samlingarna vid Bambara Debre och Dembale.
Clone this wiki locally