Skip to content

Jaccumta

Jump to bottom
Martin edited this page Oct 20, 2020 · 3 revisions

author: Ymir created_at: '2011-08-11T04:25:12Z' id: Jaccumta links: category:

  • Momolan
  • Städer i Västlanden
  • Äventyrsuppslag mention:
  • Toktamish title: Jaccumta

  • Härskare: Ingen (Ekhbet Sona’a styr från Locarda)

  • Invånarantal: Ca 50 000

  • Befolkning: Zhaner 61%, Marnakhtiraker 11%, Darkener 11%, Bazirktiraker 5%, Cirefalier 4%, Jargier 2%, Pyaralver 1%, Övriga 4%.'

  • Religion: Mamolanismen 43%, Ökendemoner 20%, Mahktah 16%, Moras-eunuckerna 10%, Mhîmrätten 4%, Cirza-tron 4%, Daakkyrkan 2%, Övriga 5%.

  • Huvudnäring: Handel

  • Handelsvägar: Karavanvägar till Locarda, Colostro och Lopnor, sjövägen till Jargien, Melorion, Mûhad, Takalorr och bortom.

  • Import (i stort): Trä, spannmål, vapen, lyxartiklar, skriftverk

  • **Export (i stort):**Salt, siden, guld, kryddor, frukter, textilier, slavar, ädelträ

  • Militära resurser: 1089 Jaccakrigare, 750 stadsvakter, två lejda piratband, handelshusens egna styrkor

  • Känd för: Hamnen, utländska handelsmän, saltbassängerna, Ulug Stjärnskådarens observatorium.

Belägen där dramatiska klippformationer sluttar ned i en lugn havsvik är Momolans andra stad en utmärkt hamn. Med generösa hamnavgifter och goda karavanvägar längre inåt kontineten lockar staden till sig köpmän från världens alla hörn, och så gott som all handel med fjärran länder sker via Jaccumta.. Bilden av staden är kluven – delvis är staden magnifik, speciellt den uråldriga hamnen och de smäckra tornen, rester av en gåtfull gammal civilisation. De mäktiga släkterna håller sig med prunkande trädgårdar och färgstarka lertegelpalats, och många delar av staden är vackra och rena, myllrande av liv och rörelse. Men Jaccumta är också nergånget på sina sätt; gatstenarna är spruckna, husfasaderna slitna och de ålderdomliga stentornen ärrade av hårda havsvindar. I stadens skummare områden är gränderna trånga och smutsiga och husen skraltiga, oförmögna att imponera på någon. Bebyggelsen är tät, utströdd på sluttningen ned mot havet, och gator, gränder och trånga bazarer erbjuder utmärkta gömställen för ficktjuvar, rånmördare och våldtäktsmän.

Drottningens tillstånd för jargiska, cirefaliska och tirakiska handelshus att etablera sig i staden har gjort den lokala överklassen upprörd. Där de tidigare hade monopol på handeln med utlandet har konkurrensen plötsligt blivit stor, och somliga tar till alla möjliga metoder för att hävda sig. Inte minst den stenrika handelsätten Namolo är irriterad över ekhbetens handelspolitik, och sponsrar såväl gatugäng som organiserade tjuvligor som slår till mot utlänningarna. Kriminaliteten i staden blir bara värre i takt med att handeln ökar, och prostitution och korruption frodas. Inte heller alla utländska besökare har rent mjöl i påsen, och de piratband som skyddar staden på drottningens begäran i brist på en egen flotta ställer också till bråk emellanåt. Utöver Jaccakrigarnas befälhavare finns ingen som egentligen kan sägas bestämma i staden, något som förmodligen bidrar till den stundtals rent kaotiska stämningen där. Handelshus såväl som enskilda köpmän tar sig mycket stora friheter inom och utom ramarna för drottningens lagar.

Trots problemen är Jaccumta i stort välmående. Slavhandeln inbringar allt större inkomster, mestadels på grund av det bazirktirakiska handelshuset Tûluk och deras piratverksamhet i Igonhavet, och staden är en port för omvärlden till de sällsynta varorna från den södra kontinentens inland. Ofta har utlänningar slitit sitt hår över vad de ska erbjuda momolanerna i handelsutbyte, men om inget annat fungerar finns ett litet magikersällskap vid namn Akabasystrarna i staden, och kongelat och magiska skriftverk har visat sig vara mycket åtråvärt för dem, givet hur isolerade de är från andra organiserade magiker.

Staden är känd i sjömanshistorier över hela världen för sina saltbassänger, vars umbäranden för slavarna som arbetar där har nått smått legendariska proportioner. Målande bilder som brukar ges inkluderar svarta, halvnakna amazoner som piskar utmattade stackare blodiga under oumbärlig hetta, och hur det omedelbart går salt och maskar i såren. Mången ond sjöman har, i historierna, fått ett välförtjänt slut här.

Nomadhövdingen Toktamishs framfart har skapat en orolig stämning i Jaccumta, då riket just nu är försvagat. Enligt en uråldrig profetia ska hela Momolan slukas av Ressiöknen om Jaccumta någonsin erövras av en fiende, och det har därför gått oerhörd prestige i att vara den första någonsin som plundrar staden. Piratbandet Ulvarnas ledare Thaar lär ha skrutit vitt och brett om att få till stånd en allians för att göra just detta, och när bazirktrokkan Ukzas band nyss övergav sitt förbund med ekhbeten och lämnade Jaccumta med sina skepp började ryktet gå att hon gått över till Thaar och ämnar informera honom om stadens försvar. Om så är fallet måste Ukza hittas och stoppas, och i brist på order från ekbheten har ett antal köpmän från staden gått samman och utfäst ett pris på hennes huvud. Men vart kan hon vara på väg; var har egentligen Ulvarna sitt högkvarter?

Clone this wiki locally