-
Notifications
You must be signed in to change notification settings - Fork 0
Vapen och rustningar i Stora Arkipelagen
author: Ymir created_at: '2013-11-10T23:56:00Z' id: Vapen och rustningar i Stora Arkipelagen links: category:
- Rustningar
- Vapen mention:
- Amilo
- Awane
- De Nio
- Djapoor
- Djumi
- Dödskallegardet
- Gero
- Hanno Shokei
- Hannos rike
- Ikine
- Iset Azarmisherah
- Kemeshkamro
- Kung Hannos Livgarde
- Kxlore
- Lagmännen
- Lamar
- Lamarerna
- 'Lubandu-riket'
- Maharathaïm
- Moran
- Moyo
- Nammadi
- 'Ok''oaru'
- Perdosiska järnembargot
- Phunguwe
- 'Sham-Ukins Livgarde'
- Shewa
- 'Sho Boka Sham-Ukin'
- Tengrim
- Terrellos Mördarbest
- Tientu
- 'Tutang-Mata'
- Ulumke
- Usula
- gerasiska title: Vapen och rustningar i Stora Arkipelagen
Arkipelagens kulturer är i stor utsträckning stridande kulturer. Ända sedan Iset Azarmisherahs dagar har övärlden präglats av krig och konflikt. Det är därmed inte konstigt att det runt om på arkipelagens öar existerar en mängd olika vapenskick och krigartraditioner.
De yttre öarna har Arkipelagens bästa järntillgångar, men teknologin och smideskunskaperna är inte tillnärmelsevis lika väl utvecklade som i norra Arkipelagen. Man använder därför fortfarande många traditionella, men inte sällan mycket dödliga, vapen, gjorda av exempelvis hårdträ, djurdelar (som hajtänder) och vulkaniskt glas. Bruket av brons och järn är hastigt ökande i Hannos rike, men svärd- och rustningssmidet är ännu i sin linda, och spjut och klubbor de överlägset vanligaste vapnen. Befolkningen på många isolerade eller lågt utvecklade öar håller också fortfarande fast vid dylika vapen; det lilla, lågkvalikativa järn som till exempel Moyo dikar upp från Amilos sjöbottnar används framförallt till spjutspetsar, kastjärn och verktyg. Lamarerna är kända för sina bisarra spjut och yxor, och blåsrörspilar doppade i Kxlore, ett fruktansvärt gift. Kemeshkamro lär helt sakna kännedom om brons- och järnsmide.
På de norra öarna förekommer metallvapen i betydligt större utsträckning. Sho Boka Sham-Ukin håller på att rusta upp sin militär med ebhronitiskt kvalitetsstål, och fraktionens öar har sedan länge tillgång till begränsade arsenaler av vapen, inköpta från över hela Mundana av de stora handelshusen. Sabrierna och cirefalierna har dock länge försökt hämma Fraktionens vapentillgång genom ett järnembargo, vilket stundtals varit mycket effektivt. Av denna anledning utmärks även vapenkulturen i centrala Arkipelagen av viss järnbrist; priserna på svärd, stridsgissel och andra vapen som kräver mycket metall är tämligen höga, och spjut, yxor och klubbor av olika slag används som substitut. Eftersom kavalleri är mycket sällsynt och bruket av tunga rustningar inte särskilt utbrett är också pikar, stångvapen, stridshackor och långdolkar väldigt ovanliga. Däremot har såväl Ok'oaru som Awane och Ikine en fascination för tunga kastvapen, bland annat effektiva mot de sköldmurar som fram tills ganska nyligen var en standardtaktik i Arkipelagisk krigföring. Ett lite udda vapenskick förekommer hos Ikine på Moran där man klamrar sig fast vid gerasiska vapentraditioner, vilka ofta är tämligen bisarra.
Spjut är de överlägset vanligaste vapnen i Arkipelagen vid både jakt och strid, då de är enkla men mycket funktionella vapen som inte kräver så mycket metall - eller för den delen någon alls. Många typer förekommer, men Sagayan är den överlägset vanligaste, baserad på den uråldriga assegaien som Phunguwe tog med sig till öarna. Skillnaderna gentemot förlagan är än idag inte särskilt stora, men sagayspjuten har med tiden kommit att bli marginellt grövre, med bastanta skaft i hårt tropiskt trä, och kortare, för att underlätta bruk i Arkipelagens snåriga skogsterräng. Sagayaspjut har långa, smäckra blad och är väl balanserade för både kast och närstrid. De förekommer över hela Arkipelagen från De yttre öarna till de sabriska kolonierna, men är ofta betydligt kortare på de centrala öarna, dels antagligen för att Awane helt enkelt är mindre högresta än Ok'oaru, dels för att stadsvakter, sjömän, jägare etc vill kunna bruka spjuten i relativt trånga omgivningar.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Spjut | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | Sagaya | H+2 | K+1 | S+O | 6 | 2H | 9 | 4/2 | 170 cm | 1,3 kg | 30 | | (Kort) | | | b2T6+3 | | | | | | | drakma | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Sagaya | H+2 | K+1 | S | 6 | 2H | 9 | 4/2 | 195 cm | 1,6 kg | 2 | | (Lång) | | | +Ob3T6 | | | | | | | stjärn | | | | | | | | | | | | fågelf | | | | | | | | | | | | jädrar | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
+-------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+ | Kast | R | Kort | No | Långt | Mkt | STYK | Fattn | BRYT | Längd | Vikt | Pris | | spjut | äckvidd | | rmalt | | långt | | | | | | | +:======+=========+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+ | S | 2- | H+Ob | H+Ob | H+Ob | H+ | 6 | 2X | 9 | 17 | 1, | 30 | | agaya | 8-15-30 | 2T6+1 | 1T6+3 | 1T6+1 | Ob1T6 | | | | 0-195 | 2-1,4 | dra | | | | | | | | | | | cm | kg | kma/2 | | | | | | | | | | | | | stj | | | | | | | | | | | | | ärnfå | | | | | | | | | | | | | gelfj | | | | | | | | | | | | | ädrar | +-------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+
Ya'mowo är en lång, rak klubba i polerat hårdträ, omsorgsfullt innefattad med en stor mängd blad av vulkaniskt glas. Bladen är vassa som skalpeller och kan åsamka fruktansvärda skador, särskilt som man med rätt teknik kan få till väldigt stor kraft i slagen. Den blir dock raskt sämre då glasbladen nöts ner eller trillar av, och behöver då förses med nya eggar. Ett liknande vapen, kallat Maxál på gerasiska, användes av de forntida rikenas arméer, men Ya'mowo återfinns idag mestadels bland o'koaru och folken på Lamar och Amilo, där tillgången på obsidian fortfarade är relativt god.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | K | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | lubbor | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | Y | H+ | K+O | - | 12 | 1H | 11 | 2/2 | 100 cm | 1,9 kg | - | | a'mowo | Ob2T6+3 | b1T6+3 | | | | | | | | | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
Tu-tan'gwe är ett bastant stångvapen med en lång, spets i vulkaniskt glas eller flinta. Spetsen är oftast hullingförsedd och tenderar att brytas av inne i offret, varvid skaftet med fördel kan fortsätta användas som en välbalanserad stridsstav. Det sägs att dödsbesvärjarna bland Amilos träskfolk regelbundet förtrollar tu-tan'gwespetsarna med ond magi som orsakar groteska blödningar och träsksjukdomar. Vapnet är ursprungligen ett jaktredskap från Amilo, varifrån det spritt sig till De yttre öarna.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Stån | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | gvapen | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | Tu-t | - | K | S | 6 | 2H | 10 | 4/1 | 200 cm | 3 kg | - | | an'gwe | | +Ob2T6 | +Ob3T6 | | | | | | | | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
Binja har samma rötter som den forianska djapooren, men har inte utvecklats lika långt. Det är ett eneggat, framåtböjt svärd med en tung spets som används för att leverera kraftiga hugg. Designen gör svärdet odugligt för stötar, ett tillkortakommande som verkligen gör sig påminnt i formationsstrid eller trånga utrymmen, men spetsen kan användas för att åsamka stickskada genom svepande rörelser likt en stridshacka, och tränga igenom både ringbrynjor och arkipelagens traditionella trälamellrustningar. Binjasvärd är arkaiska och har börjat falla ur modet sedan flera sekler, men bruket av dem är fortfarande ganska utbrett, särskilt när bönder och civila måste ta till vapen eftersom många har ett liggande någonstans. Exemplar som tillverkas idag görs ofta av undermålig metall, men de är billiga i gengäld, och med sin goda räckvidd i förhållande till vikten är de fortfarande användbara vapen.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Svärd | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | Binja | H+ | K+1 | S+O | 11 | 1H | 10 | 3/2 | 110 cm | 1,3 kg | 50 | | | Ob2T6+1 | | b1T6+3 | | | | | | | drakma | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
Kaskara är Arkipelagens motsvarighet till det vanliga stridssvärdet, ett enkelt, rakt svärd med parerstång. Designen kommer förmodligen från början från den tidiga jargiska närvaron i Arkipelagen, men fick fort en lokal prägel, inte minst genom hjalt i valben eller mörkt tropiskt trä, och särskilda designer på svärdsknapp och parerstång. I vikt, längd och utformning motsvarar kaskaran än idag de kontinentala stridssvärden rakt av, men görs ofta i lite sämre metall, en förutsättning för att kunna vara något alla professionella krigare i centrala Arkipelagen har råd med. Det förekommer dock fina, kvalikativa varianter även av kaskaran, i synnerhet bland handelshusens krigare och besökande sabrier som velat ta med sig något exotiskt (men inte ''för '' exotiskt) hem. Dessa smyckas inte sällan med Liberacitat på något i sammanhanget så udda som Tengrim, ett skriftspråk många arkipelagiska smeder både behärskar och håller för särskilt estetiskt.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Svärd | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | K | H+ | K+2 | S+O | 9 | 1H | 13 | 3/3 | 95 cm | 1,2 kg | 80 | | askara | Ob2T6+1 | | b1T6+2 | | | | | | | drakma | | (V | | | | | | | | | | | | anligt | | | | | | | | | | | | stål) | | | | | | | | | | | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | K | H+ | K+2 | S+O | 9 | 1H | 15 | 3/3 | 95 cm | 1,2 kg | 400 | | askara | Ob2T6+2 | | b1T6+2 | | | | | | | drakma | | (Kv | | | | | | | | | | | | alitet | | | | | | | | | | | | sstål) | | | | | | | | | | | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
Dwo är ett modernt arkipelagiskt svärd möjligen inspirerat av västerländska förlagor. Det har ett smäckert, lätt böjt blad som blir aningen bredare längst ut mot spetsen. Detta gör klingan något framtung och svårkontrollerad, men ger även extra kraft i huggen. Greppet är ganska långt men saknar parerstång, som vanligt hos arkipelagiska svärd. Dwo-svärd är statusobjekt i centrala Arkipelagen, ofta gjorda av det bästa stål som gått att uppbringa och försedda med mönstervällda eller ornamenterade blad och fina hjalt i valben eller ädelträ med pärlemordetaljer. Den höga kostnaden gör att svärden framförallt bärs av mer välbeställda krigare.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Svärd | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | Dwo | H+ | K+1 | S | 10 | 1H | 12 | 3/3 | 95 cm | 1,2 kg | 130 | | (V | Ob2T6+3 | | +Ob1T6 | | | | | | | drakma | | anligt | | | | | | | | | | | | stål) | | | | | | | | | | | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Dwo | H+Ob3T6 | K+1 | S | 10 | 1H | 14 | 3/3 | 95 cm | 1,2 kg | 650 | | (Kv | | | +Ob1T6 | | | | | | | drakma | | alitet | | | | | | | | | | | | sstål) | | | | | | | | | | | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
Mawoto, den arkipelagiska dubbelbågen, är ett exotiskt vapen som inte liknar något annat på Mundana, men bruket av den är vida spritt i Arkipelagen. Limmet som fogar samman kompositbågar tenderar att vekna i Arkipelagens fuktiga klimat, samtidigt som få av de trädslag som står till buds är optimala för långbågar. Detta har lett till att arkipelagisk bågkonstruktion tagit andra vägar än övriga Mundana, och det tydligaste tecknet på detta är Mawotobågarna, kortbågar som ges extra kraft av en mindre bågkonstruktion med lätt utåtböjda lemmar, placerad på "huvudbågens" utsida så att bågarna är sammanfogade vid greppet. Bågsträngen, oftast av senor, löper från den lilla bågens lemmar till huvudbågens. Konstruktionen ger ett mjukt och flexibelt drag samtidigt som den erbjuder imponerande kraft och räckvidd. Designen har inte spritt sig till Ok'oaru och de isolerade stamfolken i östra arkipelagen, men bland Awane och Ikine är Mawotobågar numera mycket vanliga, om än ganska dyra eftersom de helst ska göras av Ulumke, ett träslag från Amilos träsk. De är lindade med läder eller djurhudar och smyckas ibland med lyckobringande amuletter för extra precision.
+-------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+ | Bågar | R | Kort | No | Långt | Mkt | STYK | Fattn | BRYT | Längd | Vikt | Pris | | | äckvidd | | rmalt | | långt | | | | | | | +:======+=========+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+=======+ | M | 5-25 | K+Ob | K+Ob | K+Ob | K+ | 10 | 2X | 7 | 130 | 1,1 | 110 | | awoto | -70-145 | 3T6+2 | 2T6+2 | 1T6+2 | Ob1T6 | | | | cm | kg | d | | | | | | | | | | | | | rakma | +-------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+
Mulu, ett katarliknande vapen som görs av käken från en stor haj. Tänderna från käken slås av och fästs istället längs käkens utsida. Vapnet modifieras sedan med träribbor och läderremmar för att kunna spännas fast runt användarens hand. Används ofta i dueller och ceremoniella strider bland ok'oaru.
Ai'xi är en överdimensionerad dolk av vulkaniskt glas som gjorts oförstörbar genom en religiös ceremoni. Det är primärt de Nios präster på Amilo och De yttre öarna som känner till ceremonin, vilken genom människooffer åkallar Hu'zu och ber honom välsigna offerdolken. Ai'xi är förståeligt nog mycket ovanlig, men ett av de vassaste och hemskaste vapen arkipelagen har skådat.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Dolkar | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | Ai'xi | H+3 | K+1 | S | 6 | 1H | - | 1/2 | 47 cm | 0,7 kg | Ej | | | | | +Ob2T6 | | | | | | | till | | | | | | | | | | | | salu | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
Waikara är ett kort, smalt svärd utan parerstång som förekommer bland krigare på De Yttre Öarna. Vapnet är kontroversiellt eftersom det gamla gardet av hårdföra stamkrigare på Tientu förknippar det med kung Hannos kvinnliga livgarde och därmed anser sig ha fog att kalla Waikara-svärdet omanligt, men det är den modernaste vapendesignen i ok'oarus ordinarie arsenal och dess popularitet har fort bidragit till att öka efterfrågan på goda järnsmeder. Waikara används i regel sedan en krigare förlorat sitt spjut (oftast genom att kasta det på fienden) och alltid med en rejäl sköld som låter krigaren komma nära inpå fiender med långa spjut, där det kortare svärdet är klart överlägset. Detta, i kombination med att de mindre rörelserna tillåter tätare sköldformationer jämfört med mer primitiva kross- och huggvapen, gav Hannos krigare ett klart övertag mot andra stammar när han lade under sig De Yttre Öarna. Alla waikara idag smids i järn, även om smideskunskaperna i Hannos rike fortfarande är långt ifrån de bästa, men det finns en hel del omkring sekelgamla bronsexemplar i omlopp. Greppen görs ofta i polerat valben som lindas med läder.
+--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | Svärd | Hu | Kro | Stic | STYK | Fattn | BRYT | SI | Längd | Vikt | Pris | | | ggskada | sskada | kskada | | | | | | | | +:=======+=========+========+========+========+========+========+========+========+========+========+ | W | H+3 | K+1 | S+O | 7 | 1H | 8 | 2/3 | 70 cm | 1 kg | 7 | | aikara | | | b1T6+2 | | | | | | | stjärn | | ( | | | | | | | | | | fågelf | | brons) | | | | | | | | | | jädrar | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+ | W | H+ | K+1 | S+O | 7 | 1H | 12 | 2/3 | 70 cm | 1 kg | 13 | | aikara | Ob1T6+1 | | b1T6+3 | | | | | | | stjärn | | (järn) | | | | | | | | | | fågelf | | | | | | | | | | | | jädrar | +--------+---------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+--------+
Arkipelagens rustningsbruk präglas av relativ brist på metall. De mäktiga gruvorna på Gero och Moran tömdes redan i forntiden, och de rikaste järnfyndigheterna i dagens övärld finns på Usula i Hannos rike, som långt ifrån exploateras till fullo. Viss import sker från Ebhron och Forion, men sabrierna och cirefalierna som dominerar mycket av handeln i Övärlden upprätthåller ett embargo mot järn och smidesstål, och Arkipelagens smeder får därför nöja sig med den begränsade inhemska järntillgång som trots allt finns. Man prioriterar således att använda järn och stål till vapen, skepp och finsmide, och rustningar, i den mån de alls används, görs ofta i andra material.
Abueno är en tung läderrock förstärkt med ornamenterade metallplåtar över nacke, axlar, lår, mage och bröst; axelskydden har ofta en distinkt, uppåtböjd form. Den är lite av en statusrustning, och används framförallt av elitgarden och hedersvakter av olika slag; såsom Lagmännen och Sham-Ukins Livgarde. Rustningen kombineras ofta med rejäla läderstövlar, eller arm- och benskenor i brons eller järn, samt Macab-weno-hjälmen.
+-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Rustning | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Vikt | Pris | +:==========+=========+===========+===========+===========+===========+===========+===========+ | Abueno | 7 | 5 | 4 | 6-7, | 14 | 15 kg | - | | | | | | 16-18 | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Plåtar | 14 | 10 | 11 | 3-5, | 15 | | | | | | | | 14-15, | | | | | | | | | 19-20 | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+
Balamundo är en kort vapenrock av leopardpäls som Arkipelagens ädlingar tycker om att drapera ovanpå sina rustningar.
+-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Rustning | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Vikt | Pris | +:==========+=========+===========+===========+===========+===========+===========+===========+ | Balamundo | 2 | 3 | 2 | 3-11 | 13 | 3,7 kg | - | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+
Fedawan är ett smidigt läderharnesk med axelskydd som tillverkas i haj- eller oxskinn och ofta ges en becksvart färg, ibland med dekorationer broderade i blått eller silver. Det är inget vidare starkt pansar, och därtill ganska dyrt, vilket begränsar dess användning; mestadels används det inom Maharathaïm och bland ljusskygga element i Arkipelagens större städer, i synnerhet som det är ganska lätt att dölja under andra kläder. Den förses ofta med remmar, fickor och skidor till utrustning och mindre vapen. Fedawan har gamla anor, och är tydligt baserat på den klassiska forianska Fhutan.
+-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Rustning | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Vikt | Pris | +:==========+=========+===========+===========+===========+===========+===========+===========+ | Fedawan | 4 | 5 | 4 | 4-5, | 16 | 1,5 kg | - | | | | | | 14-15 | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+
Fhutan är en långärmad foriansk läderskjorta som var väldigt vanlig bland arkipelagiska arméer i äldre tid. Under senare eror, sedan metallpriserna sjunkit, har den blivit allt mer sällsynt, till förmån för avsevärt tyngre rustningar. Den är dock fortfarande relativt populär till havs, och bland milismän som ofta inte har råd med dyrare rustningar. För Fhutans värden, se 'Vapenmästaren'.
Jakarand Utemwa är ett lamellpansar av svart palisanderträ som förstärkts med metalldetaljer. Det är inte en helt dum rustning, även om utbölingar tenderar att titta konstigt på den, och bruket av jakarandharnesk är relativt utbrett i Arkipelagen, i synnerhet i Fraktionens arméer. Fina exemplar målas ofta blodröda och kombineras med en ringbrynja.
+-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Rustning | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Vikt | Pris | +:==========+=========+===========+===========+===========+===========+===========+===========+ | Jakarand | 10 | 8 | 8 | 4-5, | 14 | 4,6 kg | - | | Utemwa | | | | 14-15, | | | | | ( | | | | 17-18 | | | | | vadderad) | | | | | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+
Tutangpansar är arkipelagens tyngsta inhemska rustning. Den består av en tät ringbrynja förstärkt med lamellplåtar från Tutang-Mata-fiskens stålhårda naturliga pansar, eller i sällsynta fall från Terrellos Mördarbest. Redan den första varianten är en svårtillverkad och dyr rustning, men är ändå inte en helt ovanlig syn bland eliten hos Awanes krigare. Terellorustningarna, däremot, är mycket kostbara, reserverade för de främsta och rikaste av kämpar.
+-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Rustning | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Vikt | Pris | +:==========+=========+===========+===========+===========+===========+===========+===========+ | Tut | 21 | 10 | 13 | 4-7, | 13 | 14 kg | - | | anglamell | | | | 14-18 | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Tere | 24 | 15 | 17 | 4-7, | 17 | 14 kg | - | | llolamell | | | | 14-18 | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+
Matanka Pingao är namnet på stridsmunderingen hos ok'oarus elitkrigare. Den består av en lädersula som spänns fast under foten med läderremmar, vilka sedan lindas vidare upp över vaderna, ett ländkläde i harakekelinne, ett harnesk och armskenor i härdat läder eller brons samt en otangu (se nedan). Krigarkvinnorna i Kung Hannos Livgarde kompletterar detta med halskragar, ben- och fotskenor i brons, korta kappor av leopardskinn eller fågelfjädrar och särskilt intrikata och påkostade otangu belagda med guld.
+-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Rustning | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Vikt | Pris | +:==========+=========+===========+===========+===========+===========+===========+===========+ | Matanko | 5 | 6 | 5 | 10-11, | 15 | 2,7 kg | - | | Pingao | | | | 14-15 | | | | | (läder) | | | | | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Matanko | 12 | 10 | 12 | 8-11, | 14 | 7,15 kg | - | | Pingao | | | | 14-15 | | | | | (brons) | | | | | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+ | Matanko | 12 | 10 | 12 | 3, 8-11, | 13 | 9 kg | - | | Pingao | | | | 14-15, | | | | | (Hannos | | | | 23-26 | | | | | livgarde) | | | | | | | | +-----------+---------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+-----------+
Gorogende är en bisarr hjälm skulpterad av det stålförstärkta kraniet från en Djumi, Morans jätteapor. Dessa hjälmar är inget vidare som rustningar betraktat, men ser mycket spektakulära ut och kostar därför skjortan. De pryds ofta med blodröda plymer i hästtagel, och bärs uteslutande av Dödskallegardet, Sho Boka Sham-Ukins hjältekrigare.
+----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+ | Hjälmar | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Material | Vikt | Pris | +:=========+=========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+ | G | 6 | 7 | 6 | 1-2 | 8 | F | 1 kg | - | | orogende | | | | | | örstärkt | | | | | | | | | | ben | | | +----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+
Macab är en enkel, vagt konformad bronshjälm med kindskydd som är mycket vanlig bland stadsvakter, soldater och milismän; antagligen Arkipelagens vanligaste rustningstyp med god marginal. Designen är oerhört gammal och snarlika hjälmar har brukats ända sedan Lubandu-riket.
+----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+ | Hjälmar | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Material | Vikt | Pris | +:=========+=========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+ | Macab | 5 | 6 | 5 | 1 | 15 | Härdat | 1,8 kg | - | | (v | | | | ( | | läder | | | | adderad) | | | | ansikte) | | | | | +----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+ | | 12 | 10 | 12 | 2 | 14 | Brons | | | | | | | | (skalle) | | | | | +----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+
Macab-weno är en finare bronshjälm som kompletterar kind- och nässkydd med ett heltäckande ansiktsskydd i form av ringbrynja. Hjälmen är lite plattare än standard-macaben, ofta med en mjuk rundning som mot mitten av skallen går upp i en kort spik. Macab-weno räknas som en "Hjälm med begränsad sikt" (se regler i 'Spelarens Bok').
+----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+ | Hjälmar | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Material | Vikt | Pris | +:=========+=========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+ | Ma | 13 | 11 | 13 | 1-2 | 16 | Tj | 2,8 kg | - | | cab-weno | | | | | | ocksmidd | | | | (v | | | | | | Brons | | | | adderad) | | | | | | | | | +----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+ | | 12 | 4 | 5 | 3 (hals) | 15 | Ri | | | | | | | | | | ngbrynja | | | +----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+
Otangu är ok'oarukrigarnas huvudbonad. Det är en bronsförstärkt läderhätta med ett nackskydd i mjukt läder. Det är också möjligt att fästa en mask i den för vissa ceremoniella ändamål. Otangun utsmyckas med olika bronssmycken och fågelfjädrar för att indikera bärarens rang. Shewa, befälhavaren för kung Hannos livgarde, har till exempel en otangu med en veritabel man av regnbågsskimrande fjädrar.
+----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+ | Hjälmar | Hugg | Kross | Stick | Täcker | BRYT | Material | Vikt | Pris | +:=========+=========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+==========+ | Otangu | 7 | 6 | 7 | 2 | 14 | Mjukt | 1,6 kg | - | | (st | | | | (skalle) | | läder + | | | | andardut | | | | | | Brons | | | | förande) | | | | | | | | | +----------+---------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+----------+