Ryttarkriget

---

author: Ymir created_at: '2012-09-22T05:17:14Z' id: Ryttarkriget links: category:

• Drunokisk historia
• Krig mention:
• Akala Gahallan III
• Alariel
• Arlon
• Bardis
• Bortaï den Fagra
• Cermira
• Den eviga vinden
• Den silverne ökenvargens hord
• Drunok
• Golhbrand
• Hästtämjarna
• Jahangir
• Jandlinatjari
• Kotemure av Adarl
• Kumbanigash den Svarte
• Malkom Trevena
• Moróga
• Orlik
• Rekhem
• Rianna
• Rion Gahallan
• Slaget om Arlon
• Slaget vid Grimssalar
• 'Urag-Ghan'
• Uriangkathai khan Orkhon
• Utmark
• Valdusborg
• Vita döden
• Vita horden
• Vrimzikiel
• Zenos Inakim title: Ryttarkriget

---

Ryttarkriget var en väldig militär konflikt år 2973 e.D. Raunlädska horder ledda av Den eviga vinden under Uriangkathai inledde en massiv invasion av Drunok, som efter inledande förluster bjöd mycket hårt motstånd. Raunernas numerära överläge, och kraften med vilken de anföll, var sådan att många nordöstliga drunokiska adelsmän, med Malkom Trevena i spetsen omedelbart gick över till deras sida, och Drunoks situation försvårades ytterligare av att självaste kronprins Rion samarbetade med raunerna. Också häxmästaren Moróga, Utmarks herre, anslöt sig till invasionen, och Drunoks situation tycktes mycket mörk. Urag-Ghan erövrades av Den silverne ökenvargens hord under khagan Jahangir, och tillslut föll också Arlon.

Men Drunoks lycka vände, åtminstone delvis. Tidigt i kriget blev prinsessan Rianna mördad, trots att raunernas kidnappningskomplott mot henne gått i stöpet, men Vrimzikiels upprorshär, som hade för avsikt att förråda Arlon åt raunerna, blev stoppade, och skingrades efter att deras ledare gripits (han dog senare i fångenskap i Caserion). Khagan Jahangir mördades av en av sina lustslavar, vilket ledde till kaos i Den silverne ökenvargens hord, och en hel jargisk legion under Zenos Inakim övergav sina plikter i Jargien för att komma till Drunoks hjälp - det sägs att general Inakim i en uppenbarelse såg en av Daaks änglar som kommenderade honom att rädda Drunok. Kung Akala Gahallan III räddades undan Arlons fall, och efter detta vann drunokierna sin första stora seger mot raunerna i Slaget vid Grimssalar. Morógas fängslade drake Golhbrand bröt sig fri och dödade honom. Vita horden under Kotemure slog sig blodiga mot Valdusborgs murar, förgäves, och skingrades efter en lång belägring sedan vandöda och tirakiska horder samt raunstammen Hästtämjarna, ledda av Kumbanigash den Svarte, fallit dem i ryggen. Detta var en mycket kostsam förlust för raunerna, och när Drunoks arméer förenats med Zenos Inakims legion och Kumbanigashs horder mötte man Den eviga vinden och Den silverne ökenvargen och deras allierade i det avgörande Slaget om Arlon.

Slaget om Arlon var ingen förkrossande seger för Drunok, men Uriangkathais dotter Bortaï den Fagra togs till fånga, Morógas nu ledarlösa horder skingrades för vinden, och raunernas Bardis-kults mystiske överstepräst Orlik dräptes. Draken Jandlinatjari intervenerade och övertygade Uriangkathai att ge vika, och storkhaganen gjorde så i utbyte mot fortsatt inflytande i Drunok, genom Bortaïs äktenskap med Drunoks åldrade konung. Detta handlade egentligen om en kulturkrock som föll väldigt väl ut - ur raunernas perspektiv är det hedervärt att gifta bort en dotter med en mäktig fiende, medan ur drunokiernas är det ett tecken på förnedring och underkastelse, så alla inblandade (utom Bortaï själv) var ganska nöjda. Den silverne ökenvargen ifrågasatte dock Uriangkathais manbarhet och storhet, och drog bittra tillbaka till stäpperna för att utse en ny ledare att axla den fallne Jahangirs mantel.

Kriget var en kostsam historia för Drunok som nästan gjorde riket bankrutt, men man vann stor respekt i världens ögon, och nya allierade i form av Kumbanigash och Den eviga vinden. Jargien i väster och Cermira i öster började åter ta i akt på Drunoks avsikter, särskilt som det ryktas att Uriangkathais ambitioner på världsherravälde långt ifrån är överspelade än. I själva verket, sägs det på somliga håll, hade hans invasionen av Drunok dock ett annat, dunkelt syfte - att rensa ut någon sorts mytologiska skuggdemoner som infiltrerat riket. Om han någonsin hittade dessa skuggdemoner eller ej förtäljer inte historien; blev han månne förledd från första början, och var själv ett offer för de krafter han försökte besegra?

Efter kriget återstod många problem för Drunok: Malkom Trevena utropade sig till ny kung av Utmark i Morógas ställe, och häxmästaren Alariel som hela tiden intrigerat i bakgrunden slog landet med Vita döden, en fruktansvärd farsot. Man lyckades omsider ta itu med både Malkom, Alariel och den fruktansvärda draken Rekhem, men varje löst problem verkade bara föda nya för det lilla landet i hjärtat av Mundana.