Skip to content

Drakalliansen

Jump to bottom
Martin edited this page Oct 20, 2020 · 3 revisions

author: Lycan created_at: '2012-10-21T20:47:03Z' id: Drakalliansen links: category:

  • Drakar
  • Hemliga sällskap
  • Magikerfraktioner
  • Världsbefriare mention:
  • Abraxes
  • Accendrim
  • Alean Ninarian
  • Brännandet av Edron
  • Charanax
  • Consaber
  • Crayates
  • De fyra tornen
  • De trettons råd
  • Deavayagani
  • Djahiriwâtea
  • Dräparnas
  • 'Eithene Visa''an'
  • Forion
  • Hehrenchauge
  • Huhuemate
  • Hyperstellarkonjunktionen
  • 'Ike''havan'
  • Inalea thal Astran
  • Jandlinatjari
  • Kabalaorden
  • Khakra
  • Khazdurnis
  • 'Khian-Renk-Drezin'
  • Kraden Nanórgona
  • Lirmana fìn Tanisol
  • Lithvin
  • Menehezeth
  • Mörkret
  • Nivasa Kanta
  • Omeyocantli
  • Rekhem
  • Ryttarkriget
  • Stora arkipelagen
  • Syalon
  • Syantecaran
  • Taethavris
  • Thalamur
  • Thelepylos
  • Urmörkret
  • Verduhrakh
  • Vermithrax
  • Vixharziva
  • Xhanarra
  • Xiphadeor
  • Yarralamundu
  • Yarralmundu
  • Æthelindan
  • Österns torn title: Drakalliansen

Bakgrund

När drakar föds är de rena och fullkomliga varelser, fullt dedikerade till att vara en slags balanskrafter i världen. De är dock besjälade varelser med fri vilja, och i takt med att de växer och upplever saker utvecklar de känslor och personlighet.

Genom årtusendena har Mundanas drakar tolkat och teoretiserat kring sin roll i världen, och i och med detta har även deras en gång så endräktiga strävan splittrats.

Enskilda drakar har av olika anledningar antagit hållningar och värderingar som fört dem på kollisionskurs med sina fränder. Samtidigt har grupper av drakar som funnit gemensamma mål gått samman i lösa grupperingar för att främja sina syften. En sammanslutning som av västcoloniska akademiker helt sonika kallades 'Drakalliansen' är den enskilt största och mest inflytelserika av dessa. Den grundades, såvitt man kunnat utröna, någon gång efter Dräparnas välde i Colonan, av en grupp drakar som tagit intryck av det inträffade, och senare cementerade sin allians i den gemensamma attacken mot Kraden Nanórgonas välde, som föranledde Edrons fall.

Ursprungligen räknade Drakalliansen mångdubbelt fler medlemmar, men i takt med att enskilda drakar dog eller kom på kant med alliansen föll deras antal skarpt.

Idag anses ett drygt dussin drakar tillhöra alliansens ständiga medlemmar, och ytterligare en handfull har vissa band till gruppen.

Medlemmar

  • Verduhrakh, från att ha varit en borträknad och av många ringaktad drake har Calnias blodröda monark stigit i graderna och utgör idag det närmsta en ledare Drakalliansen har. Hans machiavellianska intriger och ofattbara intelligens lämnar ofta hans syskon osäkra på hans sanna motiv, och hans enigmatiska och kompromisslösa läggning har skapat många oläkta konflikter med drakar som lämnat alliansen. I slutändan är han dock en ojämförbar politiker och strateg, och de som står honom nära tenderar att vara obrottsligt lojala - inte mot draken själv (då han är en något av ett rövhål) - utan mot hans planer.

  • Accendrim, denna unga entusiast är idag en av alliansens mer energiska och mänskliga medlemmar. Hon ansvarar för att hålla Syantecaran under uppsikt, och har hittills, sin stridslystenhet och eldfängdhet till trots, inte visat några tecken på att vara något annat än en lojal och pålitlig allierad.

  • Taethavris har nyligen vaknat efter ha legat i dvala i millennier. Taethavris är en ren och godhjärtad varelse som tycks ha svalt Verdurakhs resonemang med hull och hår. Idag står han som en av alliansens mest dedikerade anhängare, och verkar rentav ha fått ökat inflytande efter alliansens lätta förtroendekris runt Verduhrakhs ledarskap.

  • Deavayagani, ursprungligen en av initiativtagarna till alliansen, en outtröttlig arbetshäst som i många år gav sitt allt för alliansens väl. Hon var högt respekterad för både sin enorma styrka och sitt brinnande engagemang. Hennes avatar försvann i Forion under Hyperstellarkonjunktionen.

  • Lithvin har, från en från början passiv ställning, blivit en dedikerad medlem av alliansen i takt med att Mörkret närmat sig, och hon har i mångt och mycket fyllt Jandlinatjaris roll som alliansens samvete efter dennas frånfälle. Hon har också orsakat viss splittring, emellertid, som en stark kritiker av Verduhrakh (deras uppenbara gemensamma förkärlek för alversläktet till trots).

  • Menehezeth, då hennes ansvarsområde är havsdjupen och de dithörande skugglandsdomänerna har alliansen och Menehezeth mycket sporadisk kontakt. Vad allt verkar är hon dock fortfarande helt lojal mot alliansen.

  • Yarralamundu, det var längesedan denna titan bland drakarna hördes av. Vid hans senaste uppvaknande har han dock uppträtt helt lojalt mot alliansen, och tycks inte glömma det syfte han en gång svor att hjälpa dem uppfylla, medan Colonan brann.

  • Jandlinatjari, historiskt den, näst efter Verduhrakh, mest tongivande medlemmen i alliansen, hennes frånfälle under Ryttarkriget skapade en lucka som fylldes av den mer avogt inställda Lithvin. Redan dessförinnan skapade ett flertal olösta gräl med Verduhrakh och Rekhem en spricka mellan Jandlinatjari och alliansen, och alla är kanske inte missnöjda med att hennes ande för tillfället är annorstädes i vävnaden. Återfödd eller ej arbetar Jandlinatjari likfullt för alliansens syften, och hon har varit en central del av gruppen och kommer åter vara det; kanske för att grunda en ny Drakallians i nästa tidsålder, när den nuvarande gått under i blod och eld.

  • Æthelindan, kall och främmande som alla eterdrakar, men hedersam och pålitlig. Tycks ha en mycket nära relation till Deavayagani, och är kanske snarare lojal mot henne än mot alliansen.

  • Omeyocantli är odiskutabelt en permanent medlem i alliansen. Må så vara att han är galen och opålitlig och att ingen gillar honom, han är fortfarande en i allra högsta grad användbar resurs, särskilt när någonting behöver tas omhand på ett mer direkt sätt. Omeyocantli var en av drakarna som grundade alliansen, men var på den tiden bara intresserad av den som ett verktyg för att ta ut sin vrede på Colonan. Först efter kejsardömets undergång har Omeyocantli besinnat sig; han må vara en hämndlysten, våldsdyrkande sadist, men han är Drakalliansens hämndlystne, våldsdyrkande sadist, och står troget på deras sida mot alla fiender som må hota.

Osäkra

  • Khakra, ursprungligen en av Verduhrakhs närmsta allierade, och en av mycket få varelser som kunnat mäta sig med den sistnämnde i ren mental förmåga (det sägs att de två har ett schackparti igång som varat i snart tvåtusen år). Något tycks dock ha försurat deras vänskap, och i kriget mellan Consaber och Thalamur framstår de två nästan som fiender. Samtidigt som de motarbetar varandra verkar dock Khakra ha samröre med Alean Ninarian, som via Lirmana fìn Tanisol tros stå på god fot med Verduhrakh, och dessutom har Khakras drakväkterska Inalea thal Astran flera gånger setts ihop med Verduhrakhs drakväkterska, Eithene Visa'an. Hur deras relationsstatus egentligen ser ut är det hur som helst ingen som vet, och något vi vanliga dödliga bara kan låta tiden visa.

  • Vermithrax syns extremt sällan i Mundana, men har befunnits på drömplan förknippade med Drakalliansens möten. Det är känt att Vermithrax var aktiv i Colonan under Dräparnas era, och hans drakväktare från den tiden, Ike'havan, har vid tillfälle deltagit i alliansens aktioner även i modern tid, såsom angreppet mot Evighetens spira. Vermithrax delaktighet i organisationen tycks därför mer sannolik än osannolik, när allt kommer omkring.

  • Djahiriwâtea, den förbjudna visdomens väktare, verkar vara något av en perifer allierad till alliansen. Han är en fruktad och tämligen obehaglig varelse, som inte tycks ha några spärrar när det bjuds möjlighet att dyka än djupare i de svartaste källor till kunskap. Det finns dock flera nedtecknade fall då Djahiriwâteas omisskänliga uppenbarelse anslutit sig till alliansens större aktioner.

  • Charanax, den evige, tros gå alliansens ärenden ibland. Det sägs att hon har samlat mäktiga krigare omkring sig i Thelepylos. Ingen vet, men det känns rimligt att anta att hon hade sällat sig till alliansen om läget blivit verkligt kritiskt.

  • Huhuemate, övärldens ärrade beskyddare har inget ont i sinnet och det är allmänt känt att han hyser stor respekt för alliansen (som han en gång var en viktig medlem av). Han har dock mer och mer kommit att värdera sitt arbete i Stora arkipelagen högre än det han uträttat med alliansen. Det finns teorier om att han tappat tron på alliansens försvarsplaner och istället inriktat sig på att fortifiera sina domäner och försöka överleva nästa peripeti.

  • Xhanarra, det sägs att hon infiltrerat Kabalaorden för alliansens räkning. Det finns emellertid så gott som ingen pålitlig information om hennes förehavanden, varvid det är svårt att uttala sig om hennes relation till alliansen; hon skulle precis lika gärna kunna vara en agent åt Österns torn.

  • Crayates var en gång en viktig medlem i organisationen, men stöttes bort av Verduhrakhs mer osympatiska sidor. Crayates har aldrig tagit formellt farväl av gruppen, men har mycket lite att göra med dem. Skulle han verkligen behövas hade han antagligen inte klarat av att säga nej.

  • Vixharziva, enligt vissa har han fått uppdraget att vakta Khian-Renk-Drezin av alliansen, och skulle då gå deras ärenden, enligt andra teorier tjänar han betydligt mörkare krafter.

  • Xiphadeor verkar i hög grad sympatisera med alliansen som idé och har inga som helst fientliga avsikter, men har varit förtörnad sedan Brännandet av Edron, som han ansåg inte bara var framtvingat av de överaggressiva Yarralmundu och Rekhem, utan också slutet på upplyst civilisation i Västlanden. Xiphadeor har sedan dess hållit sig på sin kant i sin isolerade oas, och i stort tagit avstånd från Drakalliansen.

Fiender

  • Rekhem, en av få medlemmar som inte bara tröttnat på alliansens arrogans, utan helt bytt sida. Rekhem var inget annat än en överlöpare, och fick den behandling som är sådana lämplig.

  • Syalon, det finns å ena sidan inga nedtecknade fientliga handlingar mellan Syalon och alliansen, å andra sidan är hon offentligt och nära allierad med De trettons råd.

  • Abraxes, att kalla Abraxes för alliansens fiende är inte helt rättvist. Sedan Brännandet av Edron har han dock tagit mycket tydligt avstånd från gruppen. Han är kanske inte lika fientligt inställd som Rekhem eller Syantecaran, men han har vid flera tillfällen motarbetat alliansen, och det verkar otroligt att han någonsin skulle gå deras ärenden igen.

  • Syantecaran, efter Brännandet av Edron förbannade den juvelbesatte himmelsormen allt vad alliansen stod för och försvann västerut, för att aldrig igen ge alliansen så mycket som ett vänligt ögonkast. Syantecaran har visserligen Mundanas bästa i åtanke, och hade dragit sig för att tillfoga alliansens medlemmar några allvarligare skador, men är också tämligen temperamentsfull, så helt säker kan man inte vara.

  • Hehrenchauge, det sägs att fröet till konflikten mellan den bepansrade järndraken och Drakalliansen var ett förräderi riktat mot den förstnämnda. Vad det var alliansens drakar gjorde mot Hehrenchauge verkar det inte finnas någon som kan berätta, men så allvarligt var sveket att Hehrenchauge sedan dess sett alliansen som sina fiender. Paradoxalt nog har de mångt om mycket samma mål, men alla former av samarbete tycks vara så gott som omöjliga.

  • Nivasa Kanta är obrottsligt lojal mot sitt folk och har flera gånger hamnat i konflikt med alliansen på grund av detta, något som varit svårt att förlåta. Särskilt bitter mot sin syster, Deavayagani.

  • Khazdurnis är sprungen ur en annan gren av Skapelsens dröm, men vid samma tid och med samma syfte i kosmos, men dess värld och syfte blev till köld, död och evig natt, och Drakalliansens medlemmar är blott bromsklossar i dess strävan att förvandla Mundana till en blodbestänkt paradgata för Urmörkrets legioner.

Clone this wiki locally