Ishan

---

author: Ymir created_at: '2013-09-19T15:18:57Z' id: Ishan links: category:

• Drakalliansen
• Drakväktare
• Fanatiker
• Heroiska offer
• Intressanta ögon
• Kaharer
• Levande legender
• Ordensriddare
• Rustningar
• Snubbar i svart
• Stop at nothing
• Uråldriga
• Vandöda mention:
• Drakväktarna
• Khorash
• Kumbanigash
• Kyros av Kronodycle
• Taethavris title: Ishan

---

I svunnen tid stormästare av Kahars tempellegioner och sitt lands hjälte och förkämpe. En väldig krigare, kände för sitt mod, sin heder och sin brist på ärelystnad. I allting Ishan företog sig vägleddes han av en orubblig övertygelse, en benhård vilja att göra rätt. Hans viktigaste uppdrag var det som Taethavris' första drakväktare, ett uppdrag han alltid hävdade borde ha tillfallit någon annan, hur hedrad han än var av det. I gengäld tjänade Ishan Taethavris med fullständig övertygelse, evig kärlek och okuvlig nit.

När Taethavris så försjönk i magisk dvala efter den fasansfulla striden mot Khorash var Ishan den första att svära sin själ åt draken. Mästarna för Kahars tempellegioner avlade en helig ed att slå vakt om draken för tid och evighet, försvarslös som denne var i sin dvala. Ett mäktigt valv konstruerades runt Taethavris sovande form, och omkring draken, iförda sina tunga rustningar, fattade tempellegionens mästare posto att följa draken genom evigheten.

Och så, genom årtusendena, höll tempelmästarnas brinnande plikttrogenhet Taethavris' dold och oskadd. Runt omkring valvet raserades imperier och nya föddes, Kumbanigash glömde bort sitt kall och försvann åt väster, makthungrig och vildsint, alverna och dvärgarna utkämpade sina krig, och flera slag ägde rum i princip ovanpå drakens valv. Under en period expanderade det Coloniska imperiet över valvet, bara för att försvinna igen. Och alltjämt vilade Taethavris. En efter en föll tempelmästarna, inte ens Kahars främsta kunde betvinga verkligheten med ren viljestyrka för evigt, och till slut var det vara Ishan kvar.

Genom årtusendena hade hans form sakta förändrats. Hans kropp dog fort. Men själen bet sig kvar i den, utan en tanke på att ge upp, och i många tusen år framled Ishan som en vandöd fasa. Tidens tand nötte dock ner även hans odöda kött, tills den sista benpipan förvandlats till stoft och blåst bort, och ingenting fanns kvar. Alltjämt svävade Ishans själ framför draken, enveten och obeveklig långt bortom det rimliga eller sannolika. Som ett spöke i rummet tvang sig Ishan att stanna, och genom att smälta samman med sin rustning fick han återigen fysisk form.

Som vi vet vaknade Taethavris nyligen, och med honom följde Ishan. Ishan är den mäktigaste av Drakväktarna (när en snubbe som Kyros av Kronodycle är ens mesigaste tjänare vet man att man har sitt på det torra med underhuggare); han har begränsad förmåga att kliva utanför Mundanas tidsströmmar och lyder i sitt metavandöda tillstånd inte helt under kausalitetens lagar. Hans fysiska uppenbarelse är samtidigt fysisk och ickefysisk, med drag av både högre vandöda och primalkraftsväsen, och verkar ha fått fördelarna av alla. Ishan är en varelse som ensam är en värdig motståndare åt arméer. Han begränsas dock i effektivitet av en svårighet att relatera till Mundanas fysiska beskaffenhet, något i hans väsen gör linjära och enkla tankegångar omöjliga för honom, och han beter sig ofta erratiskt och lite konstigt, och verkar ha svårt att fatta initiativ på egen hand. Under exempelvis Taethavris eller Kumbanigashs direkta ledarskap är han dock nära nog ostoppbar.